Publicerat: 23 mars 2017

Två steg bakåt och ett steg framåt – Förslagen till ändringar i entreprenörsskatten

Efter den massiva remisskritiken mot 3:12-utredningens slutbetänkande har nu regeringen i ett utkast till lagrådsremiss svarat på hur den anser att reglerna bör ändras. Förslaget är på remiss t.o.m. den 24 april.

Av de remissvar regeringen fått på utredningens förslag kan utläsas att man från företagarhåll anser att utredningen verkat sakna kunskap om företagens och företagarnas situation. De kritiska remissvaren genomsyrades av en stor frustration över att utredningen inte verkar ha förstått de risker som följer av att starta och driva företag. Utan incitament och möjlighet att erhålla premier i proportion till det risk­tagande som företagandet innebär anser kritiker bl.a. att investeringar i fåmans­företag kommer utebli, entreprenörskapet i Sverige kommer minska, arbetstillfällen faller bort och att tillväxten i landet bromsas.

Regeringen har efter remissomgången gjort vissa viktiga och positiva justeringar i förslagen från 3:12-utredningen, men kvar står förvånande nog hårda skärpningar som summerar till mer än 3 miljarder kronor – att bäras av entreprenörerna.

De dryga tre miljarder kronorna dras främst in genom dels en tjugofem-procentig ökning av skattesatsen för inkomster inom gränsbeloppet, dels drastiska minskningar (upp till 70 procent) av det lönebaserade utrymmet. Till detta kommer att regeringen i det nya förslaget stryker eller försämrar ett antal av de förbättringar som 3:12-utredningen lämnade, exempel­vis slopandet av det s.k. kapitalandelskravet, individualiseringen av lönekravet och nivån i takregeln.

Regeringen har underskattat betydelsen av risktagande och den betydelse skatter har för utvecklingen av näringslivet, investeringar och sysselsättning. Det är som utredaren i entreprenörskaps­utredningen anger i sitt betänkande, att skatter sannolikt är det viktigaste och mest kraftfulla ramverk som den politiska makten förfogar över för att skapa en dynamisk och entreprenörskapsinriktad miljö. Samme utredare har senare också framfört vore det en bra start att avstå från ytterligare skattehöjningar på just små och medelstora företag.

Skattesystemet måste beakta att en person som önskar förverkliga en affärsidé i ett eget entreprenörskap har många risker att förhålla sig till. När en verk­samhet måste avvecklas förlorar företagaren ofta inte bara det tillskjutna kapitalet. Banker och andra kredit-/långivare har i regel ställt krav att ägaren påtar sig ett personligt borgensåtagande för bolagets förpliktelser mot dem. De ekonomiska riskerna för privatekonomin kan således vara betydligt större än det tillskjutna aktiekapitalet. Till detta kommer den riskfyllda insats som många entreprenörer gör när de, för att kunna ägna sig åt sitt företagande, säger upp sig eller avstår från en an­ställning och därmed förlorar tillgången till en relativt säker månatlig inkomst.

Skattesatsen föreslås höjas och det lönebaserade utrymmet föreslås minskas. Detta innebär försämringar av delar i regelverket som varit centrala som riskkompenserande inslag i 3:12-reglerna. Sammantaget ökar skattebelastningen med mer än tre miljarder kronor. Regeringens förslag riskerar därtill slå som hårdast mot ägare i företag med cirka tio anställda – företag som fått sin affärsidé att bära och därmed har god potential att växa. Det är svårt att se det rimliga i att ägare till sådana verksamheter ska drabbas av hårda skatteskärpningar. Vi får hoppas att regeringen efter den remissomgång av utkastet till lagrådsremiss som nu pågår justerar förslaget så att företagsamheten, sysselsättningen och investeringarna får en positiv framtida utveckling.