Publicerat: 20 mars 2017

Världens högsta skatter ska träffa fler

Vänsterpartiet och regeringen har nu kommit överens om att höja skatterna på arbete för helt vanliga löntagare.

Sverige har idag världens högsta skatter på arbete, upp till 60 %, och dessa extrema skatter börjar tas ut vid normala inkomster. Redan vid en månadsinkomst på 38 000 börjar man betala minst 50 procent i inkomstskatt på varje löneökning.  Vad som i artikeln kallas en skatt på hög inkomst, träffar i själva verket helt vanliga inkomster i många vanliga yrken. 76 % av alla civilingenjörer betalar statlig skatt. 70 % av tandläkarna. 51 % av lokförarna, 38 % av poliserna. 30 % av sjuksköterskorna. 27 % av gymnasielärarna. 40 % av alla drifttekniker.

Tittar man på chefer inom välfärden och industrin betalar  77 % av förskolecheferna statlig skatt. 80 % av cheferna inom socialt arbete. 78 % av chefer inom tillverkning, bygg, anläggning och gruvor.

Skatten drabbar alltså vanliga inkomster i breda yrkesgrupper.

När den statliga skatten infördes 1991 var avsikten att ca 15 procent av löntagarna skulle betala statlig inkomstskatt. Idag har den andelen mer fördubblats. Av de som arbetar heltid kommer 31 procent att betala statlig inkomstskatt 2018 . Antalet kommer dock att öka kraftigt i och med vänsterpartiets och regeringens nya förslag.

Den nya försämringen av löntagarnas nettoinkomster följer på en rad tidigare försämringar. Regeringen har vid två tillfällen sett till att den statliga skatten betalas av allt fler vanliga löntagare. Se våra tidigare kommentarer här.

Höga skatter på arbete minskar utbytet av att arbeta och minskar därmed antalet arbetade timmar och produktiviteten. När det lönar sig mindre att utbilda sig och anstränga kommer vi att få se mindre av utbildning och ansträngning. Det skadar givetvis den svenska konkurrenskraften, skattebasen och den svenska ekonomin i stort att beskatta normala inkomster så hårt.

Dessa skadliga effekter på ekonomin innebär att skatteintäkterna inte kommer att öka med de beräknade 2,7  miljarder kronorna. Detta eftersom regeringen inte räknar med att människor anpassar sitt beteende efter skatterna, vilket de gör.  Varför hade regeringen annars lagt skatt på bensin, tobak och alkohol? Resultatet blir mest sannolikt att skatteintäkterna minskar på sikt, då färre arbetade timmar till lägre timlöner kommer att beskattas.

Dessutom kommer detta besked ovanpå redan föreslagna eller genomförda skattehöjningar på nästan 70 miljarder kronor av den nuvarande regeringen.