Publicerat: 8 juni 2021

När föräldrarna får välja, då väljer de högskoleförberedande program

Det är studenttider och med det dags för en ny årskull av ungdomar att ta steget ut i vuxenvärlden. För andra året i rad blir studenten inte som den borde vara. Inga stora utspring och inga stora fester. Inte heller några lastbilsflak, även om det säkert råder delade meningar om flaken borde vara med eller inte. Både studenten och den närmaste framtiden präglas av coronapandemin. För andra året i rad möter de nybakade studenterna en särskilt tuff arbetsmarknad och vägen till det första jobbet kan bli krånglig. Men det är inte bara coronapandemin som ställer till det. Utbildningsvalen spelar också roll. Många ungdomar hade fått en mindre krånglig väg ut i vuxenlivet om de hade valt ett yrkesprogram på gymnasiet.

Tidigare i våras presenterade Svenskt Näringsliv en rapport om elevernas attityder till gymnasieskolans yrkesprogram. Den visade att elever som övervägde ett yrkesprogram, men som ändå valde ett högskoleförberedande program i gymnasievalet framför allt gjorde det av två skäl. Dels på grund av att den grundläggande högskolebehörigheten inte finns mer per automatik i yrkesprogrammen dels på grund av att yrkesprogrammen upplevs som smala.

Inför gymnasievalet i vintras gjorde vi också en undersökning bland föräldrar till 14–15 åringar och hur de såg på sina barns gymnasieval som vi publicerar idag. Elevernas syn på yrkesprogrammen är inte tillräckligt bra, men deras föräldrars syn på yrkesprogrammen är ännu sämre. 85 procent av föräldrarna uppger att det viktigaste i gymnasievalet är att deras barn väljer en utbildning som de är intresserade av. Det är en rimlig inställning att ha som förälder. Men majoriteten av föräldrarna förordar också ett högskoleförberedande program – i synnerhet äldre föräldrar och de som bor i storstadsregionerna. Föräldrarna tycker också att högskoleförberedande program är bäst på allt utom när det gäller parametern ”ha låg risk att bli arbetslös” där menar de att yrkesprogram och högskoleförberedande program är ungefär lika bra.

Statusen på yrkesprogrammen behöver öka. Dels företagens kompetensförsörjning skull, dels för ungdomsarbetslöshetens skull. Det behövs nästan 20 000 fler elever på yrkesprogrammen varje år för att möta arbetsmarknadens rekryteringsbehov. Så om fler väljer yrkesprogram så kan matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Det gynnar både företag, ungdomar och samhället i stort.

Det handlar inte bara om mer information eller att företag och branscher behöver marknadsföra sig bättre. Det krävs också politiska reformer för att öka yrkesprogrammens status och attraktionskraft. Det är angeläget att politiken gör mer för att kommande års studenter ska få en snabbare väg till jobb och studier.