Publicerat: 5 juli 2021

Sverige behöver reformer för effektivare validering

Ett år har passerat sedan remissinstanserna lämnade in sina synpunkter på Valideringsdelegationens slutbetänkande.

Bland remissinstanserna finns ett brett stöd för reformer för en effektivare valideringsprocess. Bland annat finns en stor enighet i att en övergripande nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande behövs, att kompetensförsörjning ska vara en grunduppgift i det regionala utvecklingsansvaret samt att tillgången på inledande kartläggning och validering inom den kommunala vuxenutbildningen behöver stärkas genom skyldighet för kommunerna att erbjuda detta till elever. Trots brett stöd för förslagen så har regeringen inte agerat och någon proposition baserad på Valideringsdelegationens förslag har inte aviserats.

Pandemin ökar behovet av omställning här och nu. Under 2020 skrev 170 000 fler in sig på Arbetsförmedlingen jämfört med året innan. Arbetslösheten ökade även hos de med lång arbetslivserfarenhet. En effektiv valideringsprocess har aldrig varit viktigare.

Istället ser vi oroande rapporter om att antalet valideringar har minskat under det senaste året. Det är allvarligt. Krafttag behövs för att säkerställa tillgången på validering för att stärka individers möjlighet till jobb och arbetslivets tillgång på rätt kompetens.

En del insatser har genomförts sedan Valideringsdelegationen avslutade sitt arbete. Myndigheten för yrkeshögskolan har fått en samordnade roll och stödjer utvecklingsarbetet på både regional och nationell nivå framåt. Viktiga plattformar för detta arbete är Myndighetssamverkan för kompetensförsörjning och projektet ValideringsLyft. Regeringen har även avsatt medel för en försöksverksamhet för Yrkesvux-Flex. Det är en viktig satsning och nu ser vi fram emot att kommunerna tar sig an uppgiften.

När rådande regeringskris är förbi behöver politiken agera så att viktiga reformer kan genomföras.

Svenskt Näringsliv vill se att;

  1. Ansvaret för validering tydliggörs genom att en valideringsförordning införs med generella bestämmelser om validering, definitionen i skollagen uppdateras och begreppet validering förs in i högskolans och yrkeshögskolans styrdokument.
  2. En övergripande nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande tas fram.
  3. En skyldighet införs för kommunerna att erbjuda en inledande kartläggning inom vuxenutbildningen, och tillgång till validering, om kartläggningen visar att det är en lämplig insats.
  4. Rektorer ges möjlighet att ge betyget E efter validering utan prövning för att öka effektiviteten och genomströmningen.
  5. En ekonomisk modell skapas som främjar validering för tillgodoräknande och behörighet inom högskola och universitet.
  6. Regionalt utvecklingsansvariga ges ett tydligt ansvar att föra löpande dialog och samverka med branscherna i sitt stärkta uppdrag inom kompetensförsörjning och validering.
  7. Berörda myndigheter får ansvar att säkerställa tillgången på kompetensutveckling inom validering inom den egna sektorn.
  8. Goda förutsättningar för YrkesvuxFlex skapas. Säkerställ att rätt målgrupper nås, tillför resurser för att skapa långsiktighet i försöksverksamheten samt förtydliga att arbetsmarknadens kompetensbehov ska styra prioriteringarna.