Publicerat: 12 maj 2021

Tydlig risk för hysteresis effekt på arbetsmarknaden i pandemins spår

Hysteresis är nationalekonomiska för när en hög arbetslöshetsnivå permanentar sig själv, ofta i eftersläpning av kriser. I takt med att arbetssökande står längre utanför arbetsmarknaden förloras färskt humankapital. Insiders befäster sin ställning, medan outsiders glider allt längre ifrån. Om inte kraftfulla reformer genomförs talar mycket för att svensk arbetsmarknad står inför det scenariot.   

Pandemin har slagit hårt mot svensk arbetsmarknad och särskilt personalintensiva sektorer har fått en rejäl knäck. När nu virus-krisen sakteligen klingar av riktas blickarna mot jobben och risken för att arbetslöshetskrisen är här för att stanna.

Dagens verksamhetsstatistik från Arbetsförmedlingen, tillsammans med regeringens vårproposition, bekräftar varningssignalerna om en tilltagande långtidsarbetslöshet och risk för cementerat utanförskap och allvarliga persistenseffekter:

a. Arbetslösa som varit utan jobb längre än 12 månader uppgår till knapp 190 000 personer, en ökning med drygt 20 procent på ett år.

b. Arbetslösa med ännu längre arbetstider, 24 månader, uppgår till 94 000 personer, en ökning med 13 procent.

c. Utomeuropeiskt födda sticker ut i statistiken. Drygt hälften av långtidsarbetslösa kommer från utanför Europa, en ökning med 14 procent på ett år.

d. Personer som uppbär bidrag eller annan transfereringsersättning förväntas uppgå till 900 000 personer i år, en ökning med 30 000 personer jämfört med 2020, enligt regeringens vårproposition.

e. Därutöver flaggar regeringen för att jämviktsarbetslösheten, det vill säga den strukturella arbetslösheten, ökar varje år fram till 2024 för att landa på 7 procent.

f. Lägg sen till den kraftiga ökningen av de som står allra längst ifrån arbetsmarknaden, längre än 6 år, som idag uppgår till 42 000 – en toppennotering – så blir problemet än mer tydlig. Den här gruppen har ökat med 30 procent under innevarande mandatperiod.

Vi har nyligen redovisat kostnaden för utanförskapet. 270 miljarder kronor är priset varje år för bidragssystemen på nuvarande nivåer. En minskning med 20 procent skulle frigöra 54 miljarder kronor, knappast kaffepengar sett till potentiellt reformutrymme.

Vad göra? Det är en gordisk knut som lär prägla debatten närmaste åren. I grund och botten måste efterfrågan komma tillbaka i ekonomin och det är nog sant att det närmaste året kommer se ett uppsving, inte minst för de som står nära arbetsmarknaden.

Men mer genomgripande reformer måste sannolikt till.

Här har Svenskt Näringsliv nyligen pekat på vikten av tydliga incitament till arbete, goda möjligheter för entreprenörer att våga starta företag, att återställa de höjda ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen, skattelättnader så att det lönar sig att arbeta, efterfrågestyrd utbildning och effektiva insatser såsom matchningstjänster före dyra och ineffektiva åtgärder som Extratjänster. För att nämna några angelägna reformområden.

Hysteresis är ett klassiskt grekiskt ord som dyker upp ibland i den internationella ekonomiska debatten. Var inte förvånad om det snart pratas om det även i Sverige.