Publicerat: 17 augusti 2021

Vad kan vi lära av andra? – Gymnasial yrkesutbildning i ett europeiskt perspektiv

Kära kompetensförsörjningsnördar,

 

Förra sommaren tog vi oss an uppdraget att närmare titta på bristen på yrkesutbildad arbetskraft. Yrkesutbildning på gymnasial nivå är den mest efterfrågade utbildningsbakgrunden när svenska företag ska rekrytera. Trots detta ser vi en avtagande trend på yrkesutbildade och framtidsprognoserna pekar åt samma håll. Vi behöver öka andelen elever som tar yrkesexamen från 30 till 40 procent av en årskull. För att bättre förstå vad som driver leveranssäkra yrkesutbildningar har vi , med hjälp av Amelie von Zweigbergk, genomfört en jämförande studie där vi tittar på sju andra europeiska länder.

 

Naturligtvis skiljer sig länderna emellan när det gäller demografiska- och arbetsmarknadsekonomiskastrukturer. Dock finns det vissa aspekter där Sverige särskilt utmärker sig från de andra länderna. En sådan aspekt är faktumet att en avklarad gymnasieutbildning är biljetten in på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten är anmärkningsvärt högre i Sverige för personer utan gymnasieexamen. Just en anledning varför den gymnasiala yrkesutbildningen inte bara behöver fler platser, utan kräver också en bättre genomströmning än vad vi har idag. Jämförelsevis ligger etableringen i Sverige bra till för de elever som genomgår sin yrkesutbildning och är nästan på samma nivåer som Tyskland och Nederländerna som har en lärlingsbaserad yrkesutbildning och bäst etablering efter examen.

 

 

Ett sätt att förbättra genomströmningen och öka attraktiviteten på yrkesutbildningar har varit en ökad flexibilitet för yrkesutbildade. Sverige har lägsta andelen behöriga yrkesutbildade till högskolan och tidigare rapporter från Svenskt Näringsliv visar att högskolebehörigheten är en knäckfråga för eleverna. Dessutom använder sig flera länder av en varierad studielängd och behörighetsgrader efter examen, något som kan diskuteras ur en svensk kontext med fasta treåriga utbildningar.

 

Avslutningsvis har en av grundfrågorna i rapporten varit hur branscherna är med och styr yrkesutbildningen. De flesta länder i den här undersökningen har system där branscherna har ett starkare inflytande över yrkesutbildningarna än i Sverige, eller rent av äger dem. I Sverige har branscherna ett visst inflytande i olika former av collegekoncept som ofta är väldigt attraktiva. I övrigt har branscherna en rådgivande roll, något som bör diskuteras om vi ska öka kvalitén och attraktiviteten för dagens yrkesutbildning.

 

För dig som vill lära dig mer kan du se rapportlanseringen med kommentarer från bland annat utbildningsministern Anna Ekström eller läsa rapporten i sin helhet. Mer om projektet Framtidens Yrkesutbildning kan du även läsa om på projektsidan.