Äntligen stopp för kommuner som konkurrerar med företag

Bäva må de politiker som vill leka företagsledare. Nu har de nya reglerna mot otillåten offentlig säljverksamhet till slut klubbats igenom i riksdagen. Det kan bli början på en ny våg av granskning av offentliga verksamheter – och förhoppningsvis början på slutet för den frustration många småföretagare länge har känt när de tvingats möta konkurrens från offentliga aktörer.

Inför omröstningen i riksdagen fanns viss osäkerhet, med tanke på de politiska utspel som gjorts den senaste tiden, och det kvittningskaos som tidvis präglat riksdagsarbetet. Men när rösterna väl lades fanns det ingen tvekan: de nya konkurrensreglerna fick ett brett stöd i riksdagen, från både Tidöpartierna och Centerpartiet.

Det innebär att vi redan i augusti får en ny lag om offentlig säljverksamhet som på ett tydligare och mer kraftfullt sätt ger Konkurrensverket möjlighet att ingripa mot verksamheter som kommuner och andra offentliga aktörer saknar lagstöd att bedriva – och som på ett otillbörligt sätt påverkar privata företags möjligheter att verka på marknaden.

Det här skapar helt nya förutsättningar. Konkurrensverket kan bli både mer offensivt och mer aktivt, samtidigt som offentliga aktörer i större utsträckning tvingas rannsaka sin egen verksamhet. Annars riskerar man dryga böter. Förhoppningsvis leder det till att man tänker en gång extra innan man startar nya verksamheter som riskerar att konkurrera med privata företag.

Samtidigt har mycket av debatten de senaste veckorna kretsat kring verksamheter som egentligen inte är representativa för den typ av offentlig säljverksamhet som reglerna tar sikte på. Fokus har i hög grad hamnat på Liseberg och andra konsumentnära verksamheter som uppskattas av allmänheten. Kritiker har varnat för att nöjesparker riskerar att stängas, medan regeringspartierna menar att farhågorna är överdrivna.

Faktum är att det inte helt kan uteslutas att även den typen av verksamheter kan ifrågasättas med de nya reglerna. Det är nämligen inte självklart att kommuner ska bedriva omfattande, renodlade nöjesverksamheter – sådant är i grunden verksamhet som privata aktörer är bäst lämpade att stå för. Samtidigt är det mycket troligt att Konkurrensverket inte kommer att prioritera den typen av ärenden i första hand, såvida det inte finns någon klagande part.

Myndigheten lär snarare fokusera på fall där det är tydligt att offentliga aktörer går utöver sina befogenheter, där det finns klara konkurrensproblem och där privata företag faktiskt slås ut eller trängs undan. Inte minst kommer klagomål från näringslivet att vara avgörande för vilka ärenden som drivs.

Det kan handla om allt från kommunala energibolag och statliga bolag till verksamheter som bedrivs inom den kommunala förvaltningen. Det kan röra sig om mindre verksamheter – caféer, restauranger, gym och andra servicetjänster – men också om större affärsverksamheter som bedrivs i bolagsform. Sannolikt kommer man prioritera ärenden där det finns greppbara fördelar för den offentliga aktören, till exempel korssubventionering från andra offentliga verksamheter, eller där man sammanblandar säljverksamheten med myndighetsutövning.

Nu återstår det mest intressanta: att se hur Konkurrensverket tar sig an sitt uppdrag och vilka ärenden man väljer att prioritera när reglerna träder i kraft i augusti. För många företag runt om i landet är det här en länge efterlängtad förändring. Nu gäller det att reglerna också får verklig effekt.