Så stoppas raset i välståndsligan – 63 reformer som ökar tillväxten

– Allt som vi tar för givet – vår sjukvård, vår skola, att vi kan äta oss mätta, att vi kan bo i välbyggda bostäder – är ett resultat av tillväxt. Tack vare tillväxt tog vi oss från att vara ett av världens fattigaste länder till att vara ett av de rikaste., säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson och påpekar att tillväxt är lika viktig framåt.

Men från att ha legat i topp i den internationella välståndsligan i början av 1970-talet har Sverige nu fallit till 13:e plats. Det är den lägsta nivån i modern tid, konstaterar Svenskt Näringsliv.

– Det finns inget annat land som har tappat så många placeringar som Sverige. Det är problematiskt, säger chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

För att få bukt med problemet presenterar organisationen i dagarna en tillväxtagenda med 63 reformförslag. Syftet är att Sverige ska ha högre tillväxt än andra länder och det svenska näringslivet ska växa snabbare än globala konkurrenter.

– Reformerna är viktiga för att återigen få fart på Sverige, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Ett av de viktigaste förslagen är att Sveriges riksdag bör fastställa ett mål om att Sveriges ekonomiska tillväxt årligen ska uppgå till 2,5 procent. Med en genomsnittlig tillväxt på 2,5 procent skulle Sveriges totala inkomster (BNP) bli nästan 500 miljarder kronor större år 2035 jämfört med om vi håller den tillväxttakt på 1,8 procent som ligger i Konjunkturinstitutets prognoser, menar Svenskt Näringsliv. Det är tre gånger så mycket som försvarets budget och motsvarar 50 000 kronor per svensk.

– Det är ganska mycket välfärd vi kan få för pengarna, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Men det stannar inte där. Svenskt Näringsliv har också tittat på vad som skulle hända fram till år 2050. Och eftersom tillväxten ökar exponentiellt skulle ökningen av BNP landa på över 1 800 miljarder kronor om 25 år.

– Det innebär att i varje budget som regeringen lägger så skulle man kunna ha ett ökat reformutrymme som skulle kunna skapa ökad välstånd för Sveriges medborgare. Det är därför det är så viktigt med tillväxt, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Två grenar påverkar tillväxten

Men hur skapas då tillväxt?

I rapporten har Svenskt Näringsliv tagit fram ett tillväxtträd. Högst upp i toppen finns bruttonationalprodukten. Den har två grenar: arbetade timmar och produktivitet.

– Det är det som påverkar tillväxten i ekonomin. Vi behöver få fart på antalet arbetade timmar och vi behöver få fart på produktiviteten, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Men tillväxtträdet har också fyra rötter:

• Humankapital: För tillväxten krävs en kompetensförsörjning och att Sverige kan attrahera talanger och experter att arbeta här.
• Kapitalinvesteringar, så att kapital flödar till Sverige och inte från Sverige och att det tillkommer stora investeringar i nya företag, nya gruvor och liknande.
• Institutionell kvalitet, som handlar om att det behövs ett regelverk för ett växande näringsliv.
• Entreprenörskap: Mycket av tillväxten skapas av unga växande företag.

– Så vi behöver en politik som får fler företag som utmanar de befintliga företagen. På så sätt får vi fler innovationer och fler jobb i ekonomin, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Fyra reformområden

Bland de 63 reformer som Svenskt Näringsliv föreslår finns fyra reformområden.

Det första är förbättrad kompetensförsörjning. Trots lågkonjunktur, hög arbetslöshet och högt utanförskap menar vartannat företag idag att de har svårigheter att hitta medarbetare.

– Därför behövs det en utbildningspolitik som är anpassad efter näringslivets behov av arbetskraft. Vi föreslår att branscherna ska få ett starkt inflytande över yrkesutbildningens utformning. Vi kommer att behöva mycket mer yrkesutbildning för att få fart på tillväxten, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Men utbildningar räcker inte. På arbetsmarknaden finns en stor matchningsproblematik. Därför menar Svenskt Näringsliv att Arbetsförmedlingen i större utsträckning behöver fokusera på sitt kärnuppdrag och att det krävs ett utökat uppdrag så att privata matchningsföretag kan komma in tidigare i processerna, för att hjälpa individer att komma in i samhället.

– Och vi behöver mer arbetskraftsinvandring, inte mindre. Därför måste lönegolvet slopas, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Det andra reformområde är infrastruktur. Svenskt Näringslivs medlemsföretag menar att det är ett tillväxthinder att de inte får gods och leveranser i tid, konstaterar han. Därför behöver satsa på de investeringar i transportinfrastrukturen som ger störst samhällsekonomiskt värde.

– Det gör vi inte idag.

Men infrastruktur är mycket mer än så. Svenskt Näringsliv vill också se förbättringar av den digitala infrastrukturen och förbättringar i utvecklingen av AI i Sverige.

– Vi behöver också reformer för att förbättra energiförsörjningen. Nu måste vi få fart på byggandet av ny kärnkraft i Sverige för att få till den här planerbara elen i södra Sverige framför allt, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Och vi måste också ha en fungerande bostadsförsörjning.

På många tillväxtorter finns jobb, men inga bostäder. För att få människor att flytta dit där jobben finns, måste de ha någonstans att bo.

– Det enda sättet för att verkligen åtgärda det här på allvar är att se till att vi får en hyresmarknad som faktiskt är en marknad som fungerar. Därför föreslår vi fri hyressättning i hela beståndet med någon form av övergångsregler, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Ökade drivkrafter för jobb och investeringar

Det tredje reformområdet är ökade drivkrafter för jobb och investeringar – vilket till stor del handlar om skattereformer.

– För att vi ska kunna attrahera företag och investeringar till Sverige så behöver vi sänka bolagsskatten. Vi menar att vi behöver ha som ambition att sänka den till EU:s miniminivå.

Men det behövs också ökade möjligheter för företag att göra FoU-avdrag för att FoU-investeringar ska hamna i Sverige och inte i något annat land.

– Vi trycker också på att vi behöver en ny sänkt marginalskatt så att principen att alla ska ha hälften kvar av en löneökning ska gälla. Om alla ska få det behöver vi sänka den statliga inkomstskatten med fem procentenheter, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Dessutom behöver antalet arbetade timmar öka.

– Då kan en reform som sänker arbetsgivaravgifterna för unga vara väldigt viktig för att öka antalet arbetade timmar för de unga som idag inte jobbar heltid. Det har visat sig vara effektivt förr och bör införas igen.

Det fjärde reformområdet är regelverk för ett växande näringsliv.

– Här handlar det om att halvera tillståndsprocesserna, göra dem mycket mer transparenta och stoppa överimplementeringen av EU-reglerna, säger Sven-Olov Daunfeldt.

– Allt det här kommer att öka tillväxten i Sverige och tillsammans är de 63 reformerna en kraftsamling för att få fart på Sverige. Jag älskar tillväxt!

I samband med att reformförslagen presenterades på ett seminarium under Almedalsveckan deltog också finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) och Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg. De fick båda frågan om tycker att det är bra att införa ett tillväxtmål.

Enligt Niklas Wykman tittar en arbetsgrupp som arbetar med Moderaternas reformagenda inför nästa års val just på möjligheter till målstyrning.

– Jag tror att det kan hjälpa till att hålla skärpan i systemet på att pengarna används på rätt sätt när vi nu ska genomföra ett antal stora investeringar. Men då måste det också finnas något slags konsekvens att bryta mot de målen, sa han och fortsatte:

– Vi hade ju som mål i Sverige att ha Europas lägsta arbetslöshet. Samtidigt hade vi ett jättestort inflöde av potentiell arbetskraft, vilket ju så klart var oförenligt med det målet.

Mikael Damberg konstaterade att Sverige tidigare har jobbat med målsättningar i politiken.

– Och det har inte varit helt optimalt. Ibland har man nästan blivit pseudostyrd och styrt mot något mål när det fanns många mål att styra mot.

– Jag tycker att det är viktigt att om man sätter mål så måste man äga många verktyg själv. Och i det här fallet så är det ju inte politiken som äger alla verktyg, sa Mikael Damberg.

På frågan om det ska gå att få hälften kvar av en löneökning var politikerna oense.

– Det hade varit jättebra om vi kunde enas om en skattereform igen över blockgränserna för att få en in på skattesystemet. Men det verkar som att den politiska viljan för det inte riktigt är på topp, sa Mikael Damberg och fortsatte:

– Jag vill varna för att tro att man kan ha en välfärdsambition eller försvarsambitioner på en hög nivå och samtidigt ha skatteambitioner på lägsta nivån i Europa. Det där kommer inte gå ihop.

Niklas Wykman konstaterade att Moderaterna och Socialdemokraterna står långt ifrån varandra i skattepolitiken och konstaterar att hans parti företräder möjligheten att få behålla hälften av löneökningen.

– Jag tycker att det är en rimlig princip. Och det finns ju goda möjligheter att nå dit, sa han.