Sakområden

Under en avtalsrörelse ska nya kollektivavtal förhandlas fram för en mängd medarbetare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag. Svenskt Näringslivs roll i avtalsförhandlingarna är att som centralorganisation stödja medlemsorganisationerna i deras förhandlingsarbete.

Att företag har tillgång till medarbetare med rätt kompetens är avgörande för vår konkurrenskraft. Idag har många företag svårt att hitta rätt medarbetare samtidigt som många saknar ett jobb. Arbetsmarknaden är tudelad.

En god arbetsmiljö är en självklarhet för näringslivet. Trygga och säkra arbetsplatser där medarbetarnas kompetens och produktivitet tas till vara skapar förutsättningar för en god konkurrenskraft.

Arbetsrätten – reglerna för arbets- och anställningsvillkor – är grundläggande för svenskt företagande. Företagen behöver arbetsrättsliga regler som är anpassade till företagens behov, som gör det enklare att leda och fördela arbetet och mindre riskabelt att anställa.

Svenskt Näringsliv producerar lönestatistik på uppdrag av medlemsorganisationerna. Lönestatistiken används vid förhandlingar med fackförbunden, vid rådgivning till företagen och i företagens eget analysarbete vid den lokala lönebildningen.

Svenskt Näringslivs kollektivavtalade avtalsförsäkringar och andra trygghetsförmåner gäller alla medlemsföretag och omfattar mer än två miljoner medarbetare. Även utformningen av de allmänna socialförsäkringssystemen är av stor vikt för företagen och medarbetarna.

Den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen i stort ritar om kartan för hur företag gör affärer och hur samhället fungerar. Digitalisering och smart teknologi innebär nya förutsättningar och en stor förändring av ekonomi och samhälle.

Genom lagar och regler ger samhället de grundläggande förutsättningarna för att starta och driva företag. Hur reglerna utformas är avgörande för utvecklingen av konkurrenskraftiga företag. Väl utformade regler för svenska företag, i Sverige och internationellt.

Kunskapsbaserade tillgångar som patent, varumärken, upphovsrättigheter och företagshemligheter har blivit allt viktigare. I kunskapsekonomin är dessa tillgångar ofta helt avgörande för företag och därmed också för samhället i stort.

Svenskt Näringsliv värnar självregleringen på värdepappersmarknaden. En väl fungerande värdepappersmarknad förutsätter förtroende från allmänhet, placerare, politiker och företag. Svenska börsbolag har därför ett starkt intresse av att bidra till en god etik på värdepappersmarknaden.

Ett samhälle där säkerheten upplevs som hotad är inte förenligt med ett gott företagsklimat. Det skapar negativa incitament för entreprenörskap och företagande genom ökad risk.

Frågor om grundläggande fri- och rättigheter som rättssäkerhet, äganderätt, näringsfrihet, egendomsskydd och utredningsväsendets kvalitet har blivit mer aktuella under senare år.

För näringslivet är det viktigt att den offentliga sektorns verksamheter bedrivs effektivt och med hög kvalitet. Till exempel är dagens elever morgondagens medarbetare i företagen. Den offentliga upphandlingen utgör en stor marknad för företagen och påverkar hela samhällsekonomin.

Ekonomiska analyser är basen för Svenskt Näringslivs policyarbete och grunden för våra reformförslag. Genom att tydliggöra aktuella problemställningar utifrån ekonomisk analys kan vi visa på behovet av reformer och vägar framåt.

Nio av tio företag i Sverige växer inte. Detta trots att många företag både är villiga att expandera och har det ekonomiska underlaget för anställningar. Många företag uppger att institutionella hinder försvårar deras expansionsmöjligheter, såsom hög regelbörda och sjuklöneansvar.

290 kommuner och 21 länsstyrelser är ansvariga myndigheter för många lagar och regler som företagen måste följa. Tillämpningen skiljer sig åt, liksom de politiska val som görs i kommuner och regioner. Företagen upplever därför stora skillnader i förutsättningarna att driva företag mellan kommunerna.

Det är skatterna som gör att vi kan finansiera alla gemensamma åtaganden som behövs i samhället. Det är i företagen som resurserna skapas. Därför behöver Sverige skatter som gör att företag startas, utvecklas och att nya jobb skapas.

En modern och väl fungerande infrastruktur och tillförlitliga transporter är en förutsättning för att Sverige ska stå starkt i den internationella konkurrensen. Infrastrukturen utgör ryggraden i en modern marknadsekonomi i ständig omvandling.

Utan handel med omvärlden stannar Sverige. Värdet av svensk export av varor och tjänster uppgår till nästan hälften av Sveriges BNP.

Europa står för över 70 procent av Sveriges handel och huvuddelen av de regler som berör svenska företag har sitt ursprung i EU. Europasamarbetet utgör också en viktig plattform för att hantera utmaningar som Sverige inte klarar av på egen hand.

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation med framstående kunskapsintensiva företag och universitet i världsklass. Ett utmanande omvärldsläge med trängd frihandel och svårt säkerhetsläge ställer höga krav på forskningspolitiken. Ny forskning krävs för att ställa om till ett fossilfritt samhälle.

Resan från jordbrukssamhälle till modernt välståndssamhälle blev möjlig tack vare en öppen och välkomnade inställning till ny kunskap. Genom entreprenörskap och innovationskraft kunde denna nya kunskap bilda grund för framgångsrika företag.

Agenda 2030 med sina 17 hållbarhetsmål och klimatmål på nationell, europeisk samt global nivå förutsätter cirkulära kretslopp, optimerad energi- och resursanvändning men också stora utsläppsreduktioner.