Ägarskatterna viktiga för lokaliseringar och investeringar i Sverige
Professor Jan-Erik Vahlne och f.d. generaldirektör Dan Hjalmarsson uppmanar i Svenska Dagbladet 10/8 svenska företagsägare att behålla kontrollen över teknologiskt centrala eller av andra skäl viktiga företag. Författarna är oroliga för ökat kinesiskt ägande som de menar innebär en statsdirigerad kapitalism. Det finns förmodligen anledning att ha olika perspektiv när det gäller denna typ av affärer men jag vill här passa på att påtala att det också finns anledning att skapa bättre villkor för svenska ägare.
Vahlne och Hjalmarsson hänvisar till forskning som visar på betydelsen av internationellt verksamma företag. Sverige har många sådana, och verksamheten är ofta långt större utanför landet, men lokalisering av huvudkontor har betydelse för var forskning och andra kvalificerade verksamheter hamnar. Att det finns en s.k. home bias när det gäller investerings och lokaliseringsbeslut råder det idag i princip konsensus om bland ekonomer. Yale-professorn Olav Sorenson, som nyligen tilldelades Global Entrepreneurship Awards, använder begreppet hemmamatch-fördel och beskriver att: ”till och med professionella investerare ger sällan pengar till människor de inte känner till själva” (DI 180813). Var ägare finns har alltså stor betydelse.
Problemet är när våra svenska ägarskatter ger svenska ägare en betydande konkurrensnackdel. Om en svensk ägare och en utländsk ägare har samma avkastningskrav på en investering kan den som har lägst skatt på investeringen betala mer för företaget. En ny undersökning, som presenteras i en rapport av Svenskt Näringsliv, och som genomförts av Skeppsbron Skatt visar tydligt att Sveriges skatter på utdelningar och kapitalvinster är högre än i omvärlden. Höga ägarskatter gör att svenska investerare får en uppförsbacke gentemot utländska ägare vilket långsiktigt leder till minskat svenskt ägande.
De senaste decenniernas forskning pekar också på att lägre ägarskatter leder till fler investeringar (se till exempel Finansdepartementet ESO 2014:3). Med sänkta skatter på t.ex. utdelningar blir utdelningar ”billigare” för ägare och ökar. Utdelade medel från mogna bolag och branscher kan investeras i nya och växande företag, vilka annars kan ha svårt att attrahera riskvilligt kapital. Samhällets resursanvändning blir mer produktiv genom att växande företag genomför fler investeringar. Så ökar Sveriges välstånd långsiktigt.
I Sverige är vi med rätta överens om att bolagsskatten måste vara internationellt konkurrenskraftig för att värna om investeringar. För politiker och experter borde det vara naturligt att se på ägarskatterna på samma sätt som man ser på bolagsskatten.
SKRIVET AVJohan Lidefelt
