Åtgärda snedvridande tillämpning av energiskatteregler
I lag om skatt på energi, LSE, finns möjlighet till nedsättning av energiskatt för el och bränslen som förbrukas i tillverkningsprocess i industriell verksamhet. Skatteverket har sedan 2019, utan att lagstiftningen har ändrats, börjat neka nedsättning av energiskatt om inte den huvudsakliga verksamheten är att betrakta som industriell. Med huvudsaklig verksamhet avses minst 50 procent av företagets omsättning. I vissa undantagsfall när den industriella verksamheten anses utgöra en tillräckligt självständig del av verksamheten eller en integrerad del av en annan industriell verksamhet medger Skatteverket den lägre skattekostnaden.
Den ändrade tillämpningen innebär att företag som bedriver industriell verksamhet men som även har andra verksamhetsgrenar missgynnas i förhållande till företag som bedriver en renodlad industriell verksamhet. Konsekvensen blir att två företag som tillverkar samma typ av vara får olika skattesituationer beroende på hur företagen valt att organisera sina verksamheter trots att nedsättningen endast görs för motsvarande industriella verksamhet.
Det finns ett flertal exempel på hur Skatteverkets tillämpning slår såväl mot traditionell tillverkningsindustri som mot andra branscher med olika inslag av tillverkning. Skatteverkets tillämpning innebär exempelvis att butiksbagerier får en konkurrensnackdel jämfört med företag som bedriver renodlad bageriverksamhet med anledning av att bageriverksamheten inte utgör den huvudsakliga verksamheten eller är tillräcklig självständig i förhållande till övriga verksamhet som butiken bedriver. Skillnaden i bedömning får till följd att motsvarande produktion beskattas olika beroende på hur verksamhetens organisation är utformad.
Ett annat exempel på den olikformade beskattningen är snötillverkning. Skatteverket meddelade 1996 att el som förbrukas i snökanoner för tillverkning av snö kan anses förbrukad i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Skatteverket har sedan dess betraktat snötillverkningen inom skidsportanläggningar som en industriell tillverkningsprocess med rätt till lägre energiskatt på el.
Skatteverket har dock under 2019 ändrat sin bedömning och anser att även om snötillverkning som sådan i och för sig kan anses som en tillverkningsprocess i industriell verksamhet, så är den huvudsakliga verksamheten drift av skidsportanläggningar där snötillverkningen utgör en naturlig del av verksamheten som inte omfattas av lägre skatt. Snötillverkningen kan inte heller ses som en egen verksamhetsgren då den inte har någon egen omsättning. Skatteverket har därefter uttalat att om snötillverkningen flyttas till ett eget bolag som säljer snön till skidsportanläggnings så är huvudsaklighets- och självständighetskriteriet uppfyllt och den lägre skattekostnaden kan medges.
Konsekvensen blir att ett företag får nedsättning till 0,6 öre per kWh för förbrukad el i den industriella tillverkningsprocessen meden en konkurrent som inte beviljas nedsättning för motsvarande tillverkning får en skattekostnad på 35,6 öre per kWh i energiskatt för den el som konsumeras i dess industriella tillverkning. Det innebär att motsvarande tillverkning kan leda till att skatten på el blir närmare 60 gånger högre. Detta leder till olikformig beskattning och konkurrenssnedvridningar som skadar svensk konkurrenskraft.
Det är orimligt att företag måste omorganisera och renodla sina verksamheter för att få en lägre beskattning. Mot bakgrund av detta har Svenskt Näringsliv skickat en hemställan till regeringen med förslag på förtydliganden i LSE så att så att en likformig beskattning för el och bränslen uppnås för verksamhet som är att bedöma som tillverkningsprocessen i industriell verksamhet.
EU:s DAC-recast: En välkommen men alltför försiktig reform
Den 24 juni presenterade EU-kommissionen sitt länge väntade förslag på en fullständig omarbetning av DAC-direktivet – det regelverk som styr informationsutbytet i skattefrågor inom unionen. Förslaget utlovar förenkling och minskad administrativ börda. Men räcker det? Svaret, för den som följt debatt...
Tax Omnibus – välkomna förenklingar, men kommer medlemsstaterna leverera?
Som utlovat presenterade EU-kommissionen den 24 juni sin Tax Omnibus – ett omfattande paket med förslag till förenklingar på skatteområdet. Förslaget markerar ett välkommet fokusskifte i EU:s skattepolitik. Samma dag presenterades även ett förslag till omarbetning av DAC-direktivet, det sk DAC-recas...
Skattefrågor till Mathias Tegnér
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan som gästas av riksdagsledamoten Mathias Tegnér från Tyresö. I podden berättar han om sin bok Världens mest framgångsrika land från 2022 där han skriver om politik som främjar tillväxt och innovationer - både i ett historiskt perspektiv och framåtblickande. I riksd...
Ett viktigt steg mot modernare avdragsregler för sponsring

Regeringen har överlämnat en lagrådsremiss om utvidgad avdragsrätt för sponsring. Det är välkommet att de synpunkter som under lång tid framförts från näringslivet nu har fått stort genomslag i lagstiftningsarbetet.
Zero VAT - a prescription for healthcare, social care & education
In the report “High VAT Rates and Exemptions for Welfare Services – A Toxic Cocktail”, we propose changes and improvements aimed at creating a simpler, more transparent and more logical VAT framework that supports the development of welfare services.
Sverige tar ett steg mot ett mer konkurrenskraftigt FoU-klimat

Regeringens lagrådsremiss om skatteincitament för forskning och utveckling innehåller flera välkomna förslag rörande FoU-avdraget och expertskatten. För att förslagen ska få full effekt krävs dock att Skatteverkets och domstolarnas tillämpning präglas av ett mer näringslivsorienterat och dynamiskt ...
