Åtgärda snedvridande tillämpning av energiskatteregler
I lag om skatt på energi, LSE, finns möjlighet till nedsättning av energiskatt för el och bränslen som förbrukas i tillverkningsprocess i industriell verksamhet. Skatteverket har sedan 2019, utan att lagstiftningen har ändrats, börjat neka nedsättning av energiskatt om inte den huvudsakliga verksamheten är att betrakta som industriell. Med huvudsaklig verksamhet avses minst 50 procent av företagets omsättning. I vissa undantagsfall när den industriella verksamheten anses utgöra en tillräckligt självständig del av verksamheten eller en integrerad del av en annan industriell verksamhet medger Skatteverket den lägre skattekostnaden.
Den ändrade tillämpningen innebär att företag som bedriver industriell verksamhet men som även har andra verksamhetsgrenar missgynnas i förhållande till företag som bedriver en renodlad industriell verksamhet. Konsekvensen blir att två företag som tillverkar samma typ av vara får olika skattesituationer beroende på hur företagen valt att organisera sina verksamheter trots att nedsättningen endast görs för motsvarande industriella verksamhet.
Det finns ett flertal exempel på hur Skatteverkets tillämpning slår såväl mot traditionell tillverkningsindustri som mot andra branscher med olika inslag av tillverkning. Skatteverkets tillämpning innebär exempelvis att butiksbagerier får en konkurrensnackdel jämfört med företag som bedriver renodlad bageriverksamhet med anledning av att bageriverksamheten inte utgör den huvudsakliga verksamheten eller är tillräcklig självständig i förhållande till övriga verksamhet som butiken bedriver. Skillnaden i bedömning får till följd att motsvarande produktion beskattas olika beroende på hur verksamhetens organisation är utformad.
Ett annat exempel på den olikformade beskattningen är snötillverkning. Skatteverket meddelade 1996 att el som förbrukas i snökanoner för tillverkning av snö kan anses förbrukad i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Skatteverket har sedan dess betraktat snötillverkningen inom skidsportanläggningar som en industriell tillverkningsprocess med rätt till lägre energiskatt på el.
Skatteverket har dock under 2019 ändrat sin bedömning och anser att även om snötillverkning som sådan i och för sig kan anses som en tillverkningsprocess i industriell verksamhet, så är den huvudsakliga verksamheten drift av skidsportanläggningar där snötillverkningen utgör en naturlig del av verksamheten som inte omfattas av lägre skatt. Snötillverkningen kan inte heller ses som en egen verksamhetsgren då den inte har någon egen omsättning. Skatteverket har därefter uttalat att om snötillverkningen flyttas till ett eget bolag som säljer snön till skidsportanläggnings så är huvudsaklighets- och självständighetskriteriet uppfyllt och den lägre skattekostnaden kan medges.
Konsekvensen blir att ett företag får nedsättning till 0,6 öre per kWh för förbrukad el i den industriella tillverkningsprocessen meden en konkurrent som inte beviljas nedsättning för motsvarande tillverkning får en skattekostnad på 35,6 öre per kWh i energiskatt för den el som konsumeras i dess industriella tillverkning. Det innebär att motsvarande tillverkning kan leda till att skatten på el blir närmare 60 gånger högre. Detta leder till olikformig beskattning och konkurrenssnedvridningar som skadar svensk konkurrenskraft.
Det är orimligt att företag måste omorganisera och renodla sina verksamheter för att få en lägre beskattning. Mot bakgrund av detta har Svenskt Näringsliv skickat en hemställan till regeringen med förslag på förtydliganden i LSE så att så att en likformig beskattning för el och bränslen uppnås för verksamhet som är att bedöma som tillverkningsprocessen i industriell verksamhet.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.
Välkomna men otillräckliga förslag på lättnader i redovisningskraven
Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter har lämnat flera välkomna förslag på regelförenklingar på redovisningsområdet.
Skräm inte bort dem som bygger Sverige
Sverige behöver fler företagare som investerar, bygger bolag och skapar jobb. Då är det svårt att förstå varför somliga akademiker återigen diskuterar en skatt som gör Sverige mindre attraktivt för just dessa människor.
Skatteseminarier under Tillväxtveckan

Under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka arrangerades fem seminarier om skattefrågor. Dessutom visades en dokumentärfilm om framgångsrika skattereformer. Här har jag samlat kort information om seminarierna med länkar till artiklar, rapport och i flera fall kan även seminarierna ses i efterhand.
Smygändring utan motivering – Skatteverket måste klargöra momsfrågan

Svenskt Näringsliv har skickat ett brev till Skatteverket med begäran om ett skyndsamt och samlat klargörande om hur moms på förmånsbilar (personbil mot förmån, förmånsbil mot brutto- eller nettolöneavdrag) ska hanteras.
