Avskaffad arvsskatt en lyckosam fullträff

I veckan har både LO och ESO – Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi lyft arvsskatten. Det är verkligen beklagligt – även om författarna till ESO-rapporten, Mikael Elinder och Oscar Erixson, helt korrekt konstaterar att anledningen till att ”det är svårt att utforma en arvsskatt i Sverige, som når rimligt högt ställda mål, är att skattebasen är både liten och flyktig.” Den avgörande problematiken som gjorde att skatten avskaffades var dock att skatten försvårade familjeföretags generationsskiften.

Avskaffandet av arvs- och gåvoskatten var starten på flera lyckosamma reformer av ägarskatterna som stärkte företagandet i Sverige och fick entreprenörer och investeringskapital att stanna i Sverige. Det är nu sjutton år sedan en enig riksdag beslutade att avskaffa arvs- och gåvoskatten. De som var med då, särskilt landets företagare, känner väl till problematiken med dessa skatter men idag är det få som känner till varför skatterna avskaffades och hur det gick till. Enligt en enkät från Svenskt Näringsliv till allmänheten i december 2019 var det bara var femte svensk som kommer ihåg varför arvsskatten avskaffades. Så uppenbarligen även utredarna hos ESO och LO. När skatterna avskaffades var debatten omfattande och år 2005 konstaterade SOM-institutet vid Göteborgs Universitet att arvs- och gåvoskatterna tillhörde de minst populära pålagorna.

För att ingen ska glömma bort hur komplicerade och skadliga dessa skatter var har Amanda Wollstad och jag skrivit boken Sörjda av ingen – saknade av få (Ekerlids 2020). I senaste numret av Svensk Skattetidning skriver vi om boken (Nr 2 .2021). Läs hela artikeln Lärdomar av avskaffad arvsskatt .

Arvsskatten i Sverige avskaffades därför att den försvårade och i värsta fall omöjliggjorde generationsskiften i familjeföretag. Skatten gjorde också att många entreprenörer och mycket investeringskapital lämnade Sverige vilket gjorde att vi förlorade både företag och arbetstillfällen. Att skatten dessutom var impopulär och endast bidrog med högst marginella skatteintäkter underlättade beslutet. Sista året, 2004, gav arvs- och gåvoskatten en intäkt till staten på 2,5 miljarder kronor, vilket var mindre än två promille av alla skatteintäkter. Det var således ett pragmatiskt beslut som i efterhand visat sig lyckosamt för privat ägande, företagande och därmed för svenskt välstånd.

Sedan de skadliga arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna avskaffades har svensk företagsamhet utvecklats väl. Återinflyttade entreprenörer och nya framgångsrika entreprenörer har valt att fortsätta att investera i nya företag i Sverige vilket gör skillnad. Ekonomer brukar tala om home bias när det beskriver hur investerare väljer att satsa i närområdet där de har nätverk, kunskap och kunder. Sverige har de senaste decennierna fått en unikt väl fungerande riskkapitalmarknad och vi har idag högst andel investeringar i tech-startups per capita i EU. Bara Silicon Valley slår Stockholm i antalet unicorns (enhörningar), det vill säga nya företag som är värderade till mer än en miljard dollar. Spotify, Klarna, Skype, King, Evolution Gaming, Mojang och iZettle är några exempel på företag som startats i Sverige. Denna positiva utveckling har sannolikt störst betydelse för nya företag. För dem är ökad tillgång till investeringskapital helt avgörande.

Att det finns individer som blir rika är något vi alla vinner på, särskilt om de finns i vårt närområde för då ökar även sannolikheten för investeringar och annat engagemang. Möjligheten att föra över kunskap, värdering och kontakter tillsammans med kapital till nästa generation har visat sig vara en stark drivkraft för företagsamhet. De svenska erfarenheterna av att avskaffa skadliga skatter på ägande är goda. Vi har värnat villkoren för entreprenörer och riskkapital att stanna i Sverige. Gamla pengar har hittat tillbaka. Detta har skapat nya företag, Sverige har fått fler investerare, vilket i sin tur har gett mer investeringskapital i Sverige. En verkligt god utveckling värd att värna.

SKRIVET AVAnders Ydstedt