Behovet av skattereformer kommenterat
I ett temanummer av tidskriften Ekonomisk Debatt behandlas den ESO-rapport som i höstas lade fram förslag om en genomgripande skattereform. Jag framhåller i min kommentar att det behövs många skattereformer och konstaterar att huvudfokus behöver vara att tydliggöra de konkreta skälen för var och en av dessa.
Sedan 1990–91 års reform har många förändringar skett i skattesystemet och flertalet har enligt min mening varit av godo. Skadliga skatter har slopats såsom förmögenhets-, arvs- och gåvoskatter, incitamenten till arbete har stärkts genom jobbskatteavdrag, reglerna om RUT och ROT har gjort svarta jobb vita och förutsättningarna för företagande har blivit bättre genom sänkt bolagsskatt och ett rimligare regelverk kring entreprenörsbeskattningen. Sedan det finanspolitiska ramverket etablerades vid millennieskiftet har skattetrycket sjunkit samtidigt som skatteintäkterna ökat realt med över 500 miljarder kr, se figur nedan. Per capita är ökningen drygt 20 procent. Visserligen finns många skattereformsbehov även idag men jämfört med 1990–91 är problemen knappast lika akuta.
En bred parlamentarisk uppslutning bakom skatterna vore givetvis önskvärt. Men innehållet behöver komma före formen. Det vore olyckligt om ambitionerna att göra en enda skattereform tog överhanden, särskilt om reformen dessutom stipulerades ha viss (stor) omfattning. Det skulle riskera att lägga en våt filt och försena angelägna åtgärder som borde ske snarast. Vägen framåt behöver därför vara att göra många skattereformer och framför allt rätt skattereformer med stärkt konkurrenskraft som ledstjärna.
Länk till hela kommentaren
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...