Bild av skenande inkomstskillnader ifrågasatt
Bilden av att de rika bara blir allt rikare samtidigt som inkomsterna för ”vanligt folk” stagnerat har vuxit sig stark i den amerikanska samhällsdebatten. Att sådana beskrivningar kommit att tas för ovedersäglig sanning har mycket att göra med forskning som de välkända ekonomerna Thomas Piketty och Emmanuel Saez ligger bakom.
Att mäta inkomster på ett jämförbart sätt över långa tidsperioder är dock allt annat än enkelt och nu har Pikettys och Saez’s metodik börjat bli allt mer ifrågasatt. Senast i raden av kritiker är Gerald Auten och David Splinter, två ekonomer verksamma vid det amerikanska finansdepartementet respektive kongressens skatteutskott.
Auten och Splinter identifierar en mängd fallgropar som man måste navigera runt när man studerar inkomstutvecklingen. För att nämna ett par av dessa handlar det om hur förändringar i skattereglerna påverkat vilka inkomster som tas upp på inkomstdeklarationer, hur förändrade äktenskapstal inverkat på fördelningen samt vilken effekt som transfereringar och pensionsavsättningar haft över tid.
När hänsyn tas till samtliga faktorer som Auten och Splinter menar att Piketty och Saez har förbisett eller feltolkat blir bilden av hur inkomstfördelningen utvecklats radikalt annorlunda. Räknar man som Piketty och Saez har den rikaste hundradelen i samhället mer än fördubblat sin andel av de totala inkomsterna före skatt sedan 1960-talet: från 9 till 19 procent (blå linje i diagram nedan). Med Autens och Splinters metodik framstår utvecklingen som väsentligt mindre dramatisk. Efter skatt har ökningen varit mindre än en procentenhet sedan 1960 (röd linje).
Inkomstandelar för den högsta percentilen

Källa: Auten, Gerald och David Splinter (2023), ”Income Inequality in the United States: Using Tax Data to Measure Long-Term Trends”.
Debatten om vilken metodik som bäst illustrerar utvecklingen är inte bara av akademiskt intresse. Hur frågan beskrivs har stor potential att påverka utformningen av faktisk politik. Detta visar sig inte minst genom att Pikettys och Saez’s forskning använts flitigt av de som vill förändra det amerikanska samhället genom att höja skatter och på andra sätt inskränka den fria marknadsekonomin. Argumentet har varit att den starka amerikanska ekonomiska tillväxten endast har gagnat en liten elit i samhället medan gemene man knappast fått ta del av några välståndsökningar. Det Auten och Splinter visat med sin forskning är att sådana argument tycks vara starkt överdrivna, kanske till och med helt felaktiga.
Dansk skattereform sänker bolagsskatt och marginalskatt

Nyligen beslutade Finlands riksdag att sänka bolagsskatten till 18 procent från och med nästa år. Nu sänker även Danmark bolagsskatten från 22 till 19 procent och ta bort två steg i den statliga inkomstskatten. Syftet är att stärka företagens konkurrenskraft och göra det mer lönsamt att arbeta.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
