Bra med fler miljardärer i Sverige
I ett antal artiklar har nyligen beskrivits hur antalet miljardärer ökat i Sverige. Ibland handlar det om att skildra framgångsrikt entreprenörskap – ibland att det skulle vara ett problem med fler rika i Sverige. Onekligen står Sverige för ett antal utmaningar framöver men att vi skulle ha för många rika borde inte vara ett problem. Tvärtom ser många andra länder med avund på vår utveckling då tillgång till investerare ses som avgörande för ett konkurrenskraftigt näringsliv.
Låt oss börja med frågan om antalet miljardärer. När man talar om miljardärer avses vanligen dollarmiljardärer och källan är affärstidningen Forbes lista The World Real-Time Billionaires. Ibland figurerar även en hemgjord lista på miljardärer i kronor framtagen Aftonbladets krönikör Andreas Cervenka.
I år är antalet dollarmiljardärer i Sverige 32 enligt Forbes (listan avläst 250512). Förra året var de 28 stycken. I flera media figurerar siffran 45 men då räknar man med ”svenskar” som inte bor i Sverige och som därmed inte påverkas av svenska ägar- och skattevillkor. Uppgift om var personerna bor framgår tydligt hos Forbes. Miljardärslistan i kronor i Andreas Cervenkas bok omfattar även den individer som bor utomlands. I en diskussion om villkor för entreprenörskap och ägande i Sverige bör man inte räkna in de som inte bor i Sverige.
Uppgiften om antalet dollarmiljardärer i Sverige är således ofta felciterad i andra medier. Men det stämmer att antalet ökat. Sverige har idag en i jämförelse med många andra länder hög andel dollarmiljardärer per capita. I min bok ”Generation Ö – som i överlåtelse” (Ekerlids) som handlar om avskaffandet av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna finns jämförelser antalet dollarmiljardärer över tid. Jag tyckte det var intressant att jämföra med länder som inte avskaffat just dessa skatter. År 2003 hade både Sverige och Frankrike kvar arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna. År 2018 tog Frankrike bort förmögenhetsskatten på finansiella tillgångar så därför jämför jag i min bok utvecklingen 2003-2017. I Frankrike ökade antalet dollarmiljardärer från 0,17 per miljon invånare år 2003 till 0,46 år 2017. I Sverige ökade andelen under samma tid från 0,22 till 2,0 dollarmiljardärer per miljon invånare. Det finns säkerligen fler orsaker till detta men om man inte bara tänker på skatter så borde Frankrike, med sitt klimat och sin kultur etc, vara en väl så lockande destination som Sverige, där det som bekant är kallare och mörkare stora delar av året och där bl.a. språket kan vara mindre tillgängligt för potentiella immigranter. För att se effekterna av förmögenhetsskatt i närtid räcker det att se på entreprenörsflykten från Norge.
När skatterna på arv- och gåva och sedermera förmögenhetsskatten avskaffades var ett viktigt skäl att locka tillbaka framgångsrika entreprenörer till Sverige. Att många lämnat Sverige sågs då med rätta som ett problem. Ser vi på miljardärslistorna idag ser vi att några flyttat hem och sannolikt har många mindre ägare flyttat tillbaka tack vare bättre skatteregler. Den riktigt stora förändringen som vi inte riktigt såg då var värdet av att framgångsrika entreprenörer stannar kvar och utvecklar sina bolag, startar nya och investerar sin kompetens och sitt kapital i sina nätverk här. Här ser vi den största positiva effekten av skattereformerna.
Sveriges finansmarknad framhålls nu som ett föredöme av rapporter beställa av EU-kommissionen och av OECD. Det EU-kommissionen vill uppnå är en större kapitalmarknad som kan bidra till att det investeras i fler framgångsrika företag och då ses Sverige som en förebild. Den svenska börsen har stort antal noteringar, över 500 det senaste decenniet, och den svenska riskkapitalbranschen har i internationell jämförelse varit mycket framgångsrik. Stockholm har efter Silicon Valley flest så kallade unicorns per capita och på Forbes miljardärslista finns nya namn från it- och riskkapitalbranschen. Visst har sparformer som ISK och det svenska premiepensionssystemet haft betydelse men skattereformer som främjat ägande och entreprenörskap som förbättringar i entreprenörskatten har också varit viktiga.
Skattereformerna kring ägande har skapat trygghet som gör att framgångsrika företagare väljer stanna i Sverige. Skatt på ägande i sig och inte på avkastning är enormt skadligt för framgångsrika växande företag då det på papperet kan se ut som om det finns stora värden men i praktiken kanske inte finns likviditet att betala skatten med.
De som menar att det skulle vara ett problem att Sverige fått fler framgångsrika entreprenörer borde svara på hur Sverige skulle bli bättre om dessa lämnade landet.
SKRIVET AVAnders Ydstedt
