Dags att fixa till FoU-avdraget
I en analys gjord av Svenskt Näringsliv framkommer att skatteincitamentet för forskning och utveckling (FoU) i socialavgiftslagen (SAL) träffar betydligt snävare än vad som var syftet. Regelverket är svårtillämpbart och beviskraven alltför höga. Detta får stöd i statistik från Skatteverket som visar att utfallet blivit mycket lägre än vad regeringen förväntade sig när reglerna infördes 2014. Svenskt Näringsliv har i dag hemställt regeringen om behovet av en omgående översyn av regelverket där man särskilt bör se över definitionen av begreppet utveckling, kravet på kopplingen mellan den underliggande forskningen och utvecklingsarbetet samt om det inte är mer lämpligt att FoU-avdraget administreras i särskild ordning av personer med en annan kompetensprofil än den som finns hos Skatteverket.
Regelverket möjliggör för företag att hos Skatteverket ansöka om avdrag på arbetsgivaravgiften för anställda som arbetar med kvalificerad FoU. Vid införandet av reglerna var det klart att regelverket syftade till att omfatta all slags FoU-verksamhet som har ett reellt FoU-innehåll, oavsett om det t.ex. rör sig om teknik, naturvetenskap, medicin eller något annat forskningsområde. I motsats till vad som framgår av lagförarbetena avseende syftet med reglerna, har reglerna visat sig främst träffa FoU av mer traditionell karaktär. När det gäller ”nyare” utvecklingsverksamhet med avsaknad av en tydlig koppling till visst forskningsresultat eller där denna koppling är svårare att konkret bevisa, blir regelverket svårtillämpbart. Så som dagens regelverk är formulerat råder stora oklarheter i vilken FoU-verksamhet som omfattas. Exempelvis anger Skatteverket på sin hemsida att mjukvaruutveckling normalt inte är sådant FoU-arbete som omfattas av skatteincitamentet. Detta måste starkt ifrågasättas mot bakgrund av mjukvaruutvecklingens centrala roll i företagens innovationsverksamhet.
En effekt av den otydliga definitionen av FoU i lagtext och förarbeten, är enligt Svenskt Näringsliv att allt för höga beviskrav har ställts på företagen vilket medför att målsättningen med lagstiftningen inte uppnås. Detta gäller främst vid prövningen av om det arbete, för vilket yrkandet om avdrag har sin grund, är att betrakta som utveckling (1 kap. 12 § SAL). Särskilt gäller det kravet på att resultat av forskning har använts i utvecklingsarbetet.
Utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv är det viktigt att lagstiftningen är klar och tydlig utan att skapa utrymme för allvarliga gränsdragningsproblem. I majoriteten av avgöranden som finns från kammarrätten och förvaltningsrätten anser såväl Skatteverket som domstolarna att den information som inlämnats är för allmänt hållen. Här är det inte alltid lätt att följa argumentationen i domstolarnas och Skatteverkets resonemang, vilket får till effekt att företagen har svårt att bedöma hur man ska gå till väga för att stryka sin rätt till nedsättning.
Regelsystemet innebär flera bedömningar som, inte sällan, för att incitamentet ska tillämpas i enlighet med sitt syfte, lämpligen bör prövas av personer med särskild sakkunskap som normalt inte finns inom Skatteverket. Som exempel kan nämnas bedömningen huruvida arbetet med en tekniskt komplex produkt utgör utveckling som omfattas av lagen eller om den utgör sedvanlig produktutveckling som inte omfattas. Även förståelsen för den underliggande forskningens betydelse för utvecklingen kräver normalt annan kompetens än den som finns inom Skatteverket.
Ursprungligen var det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgiften 230 000 kr per månad och koncern och avsåg att särskilt träffa små och medelstora företag som ansågs i synnerhet drabbas av höga kapitalkostnader för att finansiera sina FoU-projekt. Sedan införandet av reglerna har avdragsutrymmet höjts vid två tillfällen. Sedan den 1 juli 2021 gäller ett tak på 600 000 kr (i praktiken 1 225 652 kr) per månad och koncern. Svenskt Näringsliv ser positivt på höjningen av avdragsutrymmet men menar att effekten av de införda incitamenten blir begränsad om regelverket inte fungerar i enlighet med sitt syfte och uppmanar därför regeringen att omgående se över oklarheterna i dagens system.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
