Dags för lagändring – sponsring är inte en gåva
Svenskt Näringsliv har hemställt regeringen om en lagändring för att säkerställa avdragsrätten för sponsring. Nu gällande rättsläge är skadligt för svensk konkurrenskraft och en lagstiftningsåtgärd är både nödvändig och akut. Att bidra till samhället genom olika typer av hållbarhetsinsatser, såsom sociala och miljömässiga, är en affärsmässig grundförutsättning för många företag. Betydelsen av företagens varumärken har aldrig haft ett så stort värde för gällande samt framtida affärer. Trots det är utgångspunkten i rättstillämpningen att sponsring som enbart har till syfte att förbättra ett företags image och goodwill, är en gåva och därmed inte avdragsgill enligt inkomstskattelagen.
Med sponsring menas att ett företag ger ekonomiskt bidrag till en verksamhet av idrottslig, kulturell eller annan allmännyttig natur. I inkomstskattelagen, IL, finns inga särskilda bestämmelser om avdrag som avser kostnader för affärsmässigt betingade insatser i form av sponsring. Det innebär att möjligheten till avdrag följer av den allmänna principen om nettovinstbeskattning och bestämmelsen i 16 kap. 1 § IL om att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster är avdragsgilla.
Enligt gällande rätt beviljas endast avdrag om utgifterna motsvaras av en direkt motprestation eller att utgiften anses utgöra en indirekt omkostnad i bolagets verksamhet genom att det finns en stark anknytning mellan företagets och den sponsrades verksamheter. För full avdragsrätt måste dessutom motprestationen ha ett marknadsvärde som motsvarar sponsringsutgiften. Därtill så måste normalt motprestationen ha utnyttjats, det vill säga enbart dispositionsrätt över det sponsringsutgiften avser medför inte avdrag.
Företag har under lång tid upplevt Skatteverkets och domstolarnas tolkning och tillämpning av gällande rätt som oförutsägbar, daterad och baserad på premisser som inte är i linje med dagens marknadsförutsättningar. Sponsring ingår ofta i ett långsiktigt varumärkesbyggande. Ett företags arbete med att stärka sitt varumärke på marknaden har idag avgörande betydelse för att kunna attrahera kunder, kapital och arbetskraft. Svårigheten att överblicka de skattemässiga följderna av affärsmässiga beslut i form av sponsring leder till att företag väljer att avstå från nya samarbeten och engagemang som skulle gynna deras affärer.
Lagstiftaren har tidigare avstått från lagstiftningsåtgärder på grund av svårigheten att införa en tillräckligt precis avdragsregel. Föreställningen har varit att rättsläget bör kunna utvecklas dynamiskt och anpassas i takt med företagandets förändrade förutsättningar. Trots stora samhällsförändringar har dock gällande rätt i princip varit oförändrad sedan mitten av 1970-talet. På uppdrag av Svenskt Näringsliv har därför Roger Persson Österman, professor i finansrätt, gjort en noggrann genomgång av gällande rätt och tagit fram ett förslag till lagändring om avdragsrätt för sponsring. Flera aktörer, så som FAR och ICC, har på senare tid uppmärksammat denna och närliggande frågor. En lagstiftningsåtgärd bör således vara fullt möjlig.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
