
Därför behövs en momsreform
Det finns många aspekter av momssystemet som behöver ses över. Det är varken rimligt eller acceptabelt att barn tvingas in i barackbyggnader istället för skolbyggnader, att ideella föreningar känner sig tvingade att bolagisera sin verksamhet eller att hälsocentraler läggs ned eller görs om till filialer på grund av momsregler. Skrapar man på ytan efter orsaker till dessa och andra problem som följer av momsreglerna kan det konstateras att dessa allt som oftast beror på undantagsreglerna.
Transaktioner undantagna från moms brukar kallas momsfria, vilket leder tanken fel. Momsfritt är inte fritt från moms, utan är belastat med dold moms. Dold moms uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina kostnader. Undantagna företag behandlas momsmässigt som konsumenter och momsen blir därför en kostnad för företagen. Denna kostnad måste därför täckas när företaget säljer sina varor eller tjänster vidare. På så sätt drabbas även konsumenter i form av dold dubbelbeskattning, högre priser och av att vissa transaktioner inte alls blir av.
För samhället medför dold moms flera problem än de ovan beskrivna, t.ex. att arbete i egen regi uppmuntras i stället för att köpa in tjänster av någon mer kvalificerad, att byggande av bostäder missgynnas jämfört med kontor och att investeringar skjuts på framtiden. Dagens momsregler utgör ett hinder för tillväxt, innovation och samhällsutveckling.
Svenskt Näringsliv släppte nyligen en rapport som analyserar momsundantagens konsekvenser, vilka möjligheter den svenska lagstiftaren har inom ramarna för EU-rätten att ändra reglerna och vilka offentligfinansiella effekter som skulle kunna följa en basbreddning. När momsreglerna utformas i enlighet med momsens syfte och ändamål är det en förhållandevis enkel och effektiv skatt med mindre snedvridande effekter relativt andra skatter. Genom att reformera momsbasen och förenkla regelverket skulle en uppsjö av dagens problem i samhället minska eller till och med försvinna helt. Positiva dynamiska effekter skulle uppstå då företagens administrativa bördor skulle minska och även statiskt räknat skulle utrymme skapas för andra nödvändiga skatteformer för ett konkurrenskraftigare näringsliv.
Därför behövs en momsreform.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).