
Därför behövs en momsreform
Det finns många aspekter av momssystemet som behöver ses över. Det är varken rimligt eller acceptabelt att barn tvingas in i barackbyggnader istället för skolbyggnader, att ideella föreningar känner sig tvingade att bolagisera sin verksamhet eller att hälsocentraler läggs ned eller görs om till filialer på grund av momsregler. Skrapar man på ytan efter orsaker till dessa och andra problem som följer av momsreglerna kan det konstateras att dessa allt som oftast beror på undantagsreglerna.
Transaktioner undantagna från moms brukar kallas momsfria, vilket leder tanken fel. Momsfritt är inte fritt från moms, utan är belastat med dold moms. Dold moms uppstår när den som säljer undantagna transaktioner inte kan göra momsavdrag på sina kostnader. Undantagna företag behandlas momsmässigt som konsumenter och momsen blir därför en kostnad för företagen. Denna kostnad måste därför täckas när företaget säljer sina varor eller tjänster vidare. På så sätt drabbas även konsumenter i form av dold dubbelbeskattning, högre priser och av att vissa transaktioner inte alls blir av.
För samhället medför dold moms flera problem än de ovan beskrivna, t.ex. att arbete i egen regi uppmuntras i stället för att köpa in tjänster av någon mer kvalificerad, att byggande av bostäder missgynnas jämfört med kontor och att investeringar skjuts på framtiden. Dagens momsregler utgör ett hinder för tillväxt, innovation och samhällsutveckling.
Svenskt Näringsliv släppte nyligen en rapport som analyserar momsundantagens konsekvenser, vilka möjligheter den svenska lagstiftaren har inom ramarna för EU-rätten att ändra reglerna och vilka offentligfinansiella effekter som skulle kunna följa en basbreddning. När momsreglerna utformas i enlighet med momsens syfte och ändamål är det en förhållandevis enkel och effektiv skatt med mindre snedvridande effekter relativt andra skatter. Genom att reformera momsbasen och förenkla regelverket skulle en uppsjö av dagens problem i samhället minska eller till och med försvinna helt. Positiva dynamiska effekter skulle uppstå då företagens administrativa bördor skulle minska och även statiskt räknat skulle utrymme skapas för andra nödvändiga skatteformer för ett konkurrenskraftigare näringsliv.
Därför behövs en momsreform.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...