Diskriminera inte elanvändning i metallurgisk process
Bestämmelserna om skattebefrielse för bränslen och el som förbrukas i metallurgiska processer har olika lydelser, vilket innebär en ojämlik energibeskattning. Svenskt Näringsliv har tillsammans med Jernkontoret och Gjuteriföreningen skickat en hemställan till regeringen med förslag på tillägg i energiskattelagen som ger en enhetlig skattebefrielse för bränslen och el som förbrukas i metallurgiska processer.
Inom metallindustrin hanteras material i ugnar vid mycket höga temperaturer där det ingående materialet förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras. Utöver hanteringen i ugnar finns även behov av att värma skänkar och liknande kärl för fortsatt behandling av materialet för ytterligare förändringar av kemisk eller inre fysikalisk struktur och för att bibehålla dessa förändringar i det ingående materialet.
I energiskattelagen finns skillnader i lydelsen vad gäller skattebefrielsen för el respektive bränslen som förbrukas i en metallurgisk process. Skillnaden gäller omnämnandet av skänkar och liknande kärl samt att materialets kemiska och fysikaliska struktur ska bibehållas. Av förarbetena till bestämmelserna om skattebefrielse för bränsle och el i metallurgiska processer framgår inga skäl till att bestämmelserna utformats olika.
Bakgrunden till frågans aktualitet är att Skatteverket i sitt ställningstagande från den 18 augusti 2022 har ändrat sin uppfattning om hur skattebefrielsen för el som förbrukas i metallurgisk process ska tolkas. Skatteverket anser att bestämmelserna om skattebefrielsen för el som förbrukas i metallurgiska processer, i motsats till bränslen som förbrukas i metallurgiska processer, inte omfattar förbrukning i skänkar och liknande kärl för att bibehålla en kemisk förändring eller en förändrad inre fysikalisk struktur i det ingående materialet.
Den svenska definitionen av metallurgisk process i energiskattelagen borde vara konsekvent oavsett val av energikälla för att undvika osäkerhet i tolkningen. Den nuvarande skillnaden i beskattning mellan bränslen och el skapar ojämlika konkurrensvillkor beroende på val av energikälla och hämmar utvecklingen av fossilfria alternativ samt ökar den administrativa bördan. Diskrepansen i lagstiftningen bör åtgärdas omgående.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
