Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare – ett förslag med förbättringspotential

Utredningen om förenklade skatteregler för egenföretagare har precis överlämnat sitt delbetänkande Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare (SOU 2020:50) till regeringen. Delbetänkandet innehåller ett antal förslag som avser att förenkla skattereglerna för enskilda näringsidkare inom ramen för det konventionella skattesystemet. Utredningens huvudbetänkande, som lämnas nästa år, ska innehålla ett förslag på ett system med schablonbeskattning för enskilda näringsidkare.

Som deltagande experter i utredningen har vi denna gång nekats att skriva särskilt yttrande, trots framförda önskemål om detta. Utredarens val att inte tillåta särskilda yttranden i betänkande är mycket olyckligt. Som expert har man levt med utredningen under en långt tid och haft möjlighet att ”stötta och blötta” frågeställningar som uppkommit under vägen. Att som remissinstans kunna ta del av särskilda yttranden från olika experter som en del av utredningsbetänkandet är en viktig del för att säkerställa att den för lagstiftningen så viktiga beredningsprocessen fungerar tillfredsställande.

Antalet enskilda näringsidkare uppgår till ca 800 000 och kan delas in två ungefär lika stora grupper. Den ena gruppen baserar sin verksamhet på ett fastighetsinnehav och den andra gruppen är i högre grad mindre enmansföretag utan anställa där verksamheten många gånger är förhållandevis liten. Dock kan konstateras att en grupp om drygt en kvarts miljon individer har sin huvudsakliga inkomst från sin enskilda näringsverksamhet. Att förenkla skattereglerna för de enskilda näringsidkarna är naturligtvis positivt men förenklingen får inte innebära att möjligheterna att bedriva verksamheten på ett optimalt sätt försvåras.

Utredningen har valt att lämna två förslag, ett huvudförslag och ett alternativförslag. Flera av de föreslagna förändringarna finns dock med i båda förslagen. Hade experterna i utredningen tillåtits lämna ett särskilt yttrande hade det i betänkandet även presenterats ett tredje förslag, Näringslivets förslag, som har tagits fram av experterna från Svenskt Näringsliv, Företagarna, Fastighetsägarna och Lantbrukarnas Riksförbund. En utförlig genomgång av Näringslivets förslag finns i artikeln Särskilt yttrande som kommer i Skattenytt Nr 10 och som senare kommer publiceras här på bloggen. Se även debattartikel i Dagens industri här.

Förslaget bygger på det arbetet och de förslag utredningen har tagit fram. Vi anser att det finns goda förslag i såväl utredningens huvud- som alternativförslag och som bör genomföras. Enligt vår bedömning bör följande förändringar göras

• Ändrad ordning på företagssparande och räntefördelning,

• Slopad negativ räntefördelning och slopad särskild post,

• Att räntefördelningen baseras på nettotillgångarna vid utgången av beskattningsåret,

• Enhetlig behandling av skatteskulder i kapitalunderlaget, och

• Slopad tillämpningsgräns för positiv räntefördelning.

En ändrad ordning där företagssparande görs innan räntefördelning ökar förståelse för skattesystemet, underlättar egenfinansieringen och ökar neutraliteten mellan företagsformerna. De övriga fyra ändringsförslagen rör de komplicerade men så viktiga reglerna om kapitalunderlag och räntefördelning. Även om reglerna om räntefördelning alltjämt förblir komplicerade innebär de föreslagna förändringarna att dessa blir mer lättbegripliga och mer konsekventa.

Utöver vad som nämns ovan innehåller utredningen ett antal förslag som inte bör genomföras och där förslaget om slopade regler för expansionsfond särskilt bör kommenteras. Utredaren föreslår att expansionsfonden ska ersättas med en förstärkt möjlighet att sätta av till periodiseringsfond, (40 % av resultatet i 10 år istället för som idag 30 % av resultatet i 6 år). En sådan förändring skulle innebära att en enskild näringsidkare alltid måste slutbeskattat minst 60 % av sitt resultat vilket i sin tur medför att återinvesteringar i verksamheten försvåras och eventuellt måste ske med beskattade vinstmedel. Detta förslag är mycket olyckligt och om inte annat visar den pågående krisen att det måste finnas en möjlighet att bygga finansiella reserver även i en enskild näringsverksamhet. Förslaget medför också en minskad neutralitet mellan företagsformerna. Expansionsfonden är därutöver ett utmärkt instrument att använda vid bolagisering av enskild näringsverksamhet. Utredarens förslag försämrar reglerna vid ombildning, då endast periodiseringsfonder som är max 6 år gamla ska kunna överföras till ett aktiebolag och det kommer heller inte vara möjligt att överföra hela årets resultat ombildningsåret till ett aktiebolag.

En uppmaning till lagstiftaren är att inte stirra sig blind på utredningens uppdelning av förslagen, det finns inget skäl att antigen gå på huvud- eller alternativförslaget.  Det finns förslag med förenklingspotential i båda alternativen varför inte kombinera det bästa ur de två utredningsförslagen?