Nytt betänkande ökar likformigheten i uttaget av fastighetsskatt, eller?
I SOU 2024:20, Maskinellt värde för vissa industribyggnader – ett undantag från fastighetsskatt, föreslås ett undantag från fastighetsskatt för viss maskinell utrustning som utgör byggnadstillbehör. Förslaget ökar likformigheten i skattesystemet då fastighetsskatt inte tas ut på industritillbehör. Samtidigt innebär förslaget att en ny olikformighet införs då maskinell utrustning som varken utgör byggnadstillbehör eller industritillbehör alltjämt blir föremål för fastighetsskatt.
När maskiner och annan utrustning finns i en normalt utformad byggnad (exempelvis en fabriksbyggnad), är maskinerna många gånger att anses som industritillbehör. Vid fastighetstaxeringen kommer byggnaden att värderas enligt avkastningsmetoden och industritillbehören kommer inte att åsättas något taxeringsvärde. I en sådan situation är alltså maskinerna undantagna från fastighetsskatt.
Om maskinen däremot finns i en industribyggnad som tekniskt och funktionellt anpassats till maskinen och som mer utgör ett värdelöst skal runt maskinen, utgör maskinen byggnadstillbehör och inte industritillbehör. En sådan byggnad benämns ofta skräddarsydd byggnad. Vid fastighetstaxeringen värderas en sådan byggnad enligt produktionskostnadsmetoden. Ett beräknat värde på maskinen ingår då i underlaget för taxeringsvärdet och blir, till skillnad från industritillbehören, föremål för fastighetsskatt.
För att öka likformigheten och rättvisan i skatteuttaget föreslås i betänkandet att även maskinell utrustning i form av byggnadstillbehör i en industribyggnad ska undantas fastighetsskatt. Detta göras genom att ett schablonbelopp som motsvarar 50 % av taxeringsvärdet för en sådan enhet räknas av från taxeringsvärdet vid beräkning av fastighetsskatt.
Förslaget i denna del är välkommet även om det går att diskutera nivån på schablonbeloppet samt huruvida det överhuvudtaget är lämpligt att utgå från ett schablonbelopp om verkliga värden skulle ge ett bättre underlag. Läs mer om detta i det särskilda yttrandet.
Den tredje kategorin maskinell utrustning, d.v.s. sådan som varken är industritillbehör eller byggnadstillbehör, omfattas tyvärr inte av den föreslagna skattelättnaden. Till denna tredje kategori hör exempelvis utomhus fristående produktionsutrustning såsom cisterner, kabelkranar och rördragningar. Ett snävt utformat kommittédirektiv synes ligga bakom denna begränsning i förslaget. Detta är olyckligt särskilt med hänsyn till de två huvudskälen att införa ett skatteundantag:
- Incitament för investeringar i ny teknik, inte minst mer miljönyttig sådan kopplat till industrins elektrifiering och koldioxidinfångning för att möta de klimatpolitiska målen, samt
- olikformighet och orättvisa i industrins fastighetsbeskattning.
Det är därför bra att det i betänkandet lyfts fram att det finns skäl att utreda och överväga om all maskinell produktionsutrustning som ingår i en industribyggnad bör undantas från fastighetsskatt. Ansvaret för denna komplettering ligger nu hos finansdepartementet. Med hänsyn till att det framkommit att annan maskinell utrustning än sådan som finns i skräddarsydda byggnader är betydande ur industrins perspektiv, blir behovet av denna komplettering än viktigare.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
