EU-kommissionens förslag till skalbolagsdirektiv brister i alla avseenden

I veckan lämnade Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv remissyttrande över EU-kommissionens förslag till skalbolagsdirektiv (COM (2021) 565). Kommissionen föreslår införandet av ett EU-omfattande ”minimumtest” i syfte att identifiera bolag som bedriver ekonomisk verksamhet men som endast har minimal eller ingen substans och enligt EU-kommissionen således anses missbrukas för att erhålla skatteförmåner (så kallade ”skalbolag”).

Direktivförslaget utgör det senaste i raden av alla de regelverk som presenterats inom EU i kampen mot skatteflykt och skatteundandraganden under det gångna decenniet. I EU-kommissionens meddelande ”Business Taxation for the 21st Century” från den 18 maj 2021, där följande initiativ presenterades första gången, uttrycker kommissionen själv att det lapptäcke av regelverk som implementerats av medlemsstaterna har adderat ytterligare komplexitet till ett redan komplext system. Mot bakgrund av detta är det anmärkningsvärt att EU-kommissionen ändå lägger fram ännu ett förhastat förslag, utan ingående analys och utvärdering av existerande regler som avser att uppnå samma sak.

I förslaget föreslås en metod om sju steg med rapporteringsskyldighet för bolag med hemvist i bolagsskattehänseende i någon medlemsstat i EU. Ett bolag som inte uppfyller alla minimikrav (s.k. ”gateways”) och som inte lyckas tillhandahålla bevis som visar att bolaget har kommersiella, icke-skattemässiga motiv, riskerar skattekonsekvenser som förlust av skatteförmåner enligt moder-/dotterbolagsdirektivet , ränte-/royaltydirektivet och bilaterala skatteavtal. Dessutom har skattemyndigheterna i varje medlemsstat möjlighet att neka utfärdandet av skatterättsliga hemvistintyg. Direktivet förutser också ett automatiskt informationsutbyte, genom ändringen av direktivet om administrativt samarbete 2011/16/EU (DAC), samt möjligheten för en medlemsstat att begära en annan medlemsstat att genomföra en skatterevision.

Mot bakgrund av de omfattande skattekonsekvenser som kan inträda för företag som inte uppfyller minimumkriterierna i direktivet, är det av yttersta vikt att de bestämmelser som utformas är tydliga, enkla att hantera samt uteslutande träffar de upplägg som de avser att träffa. Så är däremot inte fallet med kommissionens direktivförslag. Inte nog med att förslaget eventuellt är onödigt eftersom existerande skatteflyktsregler såsom ATAD I och II, CFC-lagstiftning, CbCR etc., potentiellt täcker dessa situationer. Reglerna innebär dessutom ytterligare rapporteringsskyldigheter för europeiska bolag. Trots detta saknas information om förslagets effekter i kommissionens konsekvensanalys.  

En av de största bristerna med förslaget är den vaga karaktären och definitionen av termen ”skalbolag”. I direktivet tas inte hänsyn till komplexiteten kring frågan om substans. Vad som utgör substans skiljer sig avsevärt beroende på vilken verksamhet det rör sig om och måste prövas från fall till fall. Det finns många fullt legitima skäl till att skapa bolag med minimal substans.

Inte nog med att bolag presumeras existera av illegitima skäl, därutöver riskerar checklistan med gateways-kriterier att slå för brett. De kriterier som avgör om ett bolag ska betraktas som ett ”skalbolag” eller inte, är till viss del subjektiva och öppna för tolkning samtidigt som hela bevisbördan ligger på den skattskyldige. Direktivförslaget ökar såldes inte bara den administrativa bördan för bolag i EU utan leder också till en hög grad av osäkerhet och oförutsebarhet i strid med allmänna rättssäkerhetsprinciper som genomsyrar svensk skatterätt.

För att stödja en starkare och mer konkurrenskraftig ekonomi måste EU flytta fokus till tillväxtvänliga initiativ som minskar efterlevnadskostnader och den administrativa bördan för europeiska företag. Åtgärder som syftar till att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering är nödvändiga men måste samtidigt gå hand i hand med att skapa en konkurrenskraftig skattemiljö för företag inom EU.

Näringslivets Skattedelegation och Svenskt Näringsliv uppmanar regeringen att motsätta sig direktivförslaget och istället verka för att EU påbörjar en översyn och utvärdering av de regelverk mot skatteflykt och skatteundandragande som redan har implementerats.