EU pressar Sverige att vässa skatterna
Den internationella utvecklingen på skatteområdet pressar Sverige att vässa sitt skattesystem. Regelverkens konkurrenskraft behöver stärkas på många områden. Möjligheterna att via bolagsbeskattningen kompensera nuvarande hårda beskattning inom andra fält krymper dessutom alltmer.
Intensiva förhandlingar pågår mellan EU-ländernas finansministrar angående ett direktiv om minimiskatt för företag. I korthet innebär direktivet ett golv vid minst 15 procent bolagsskatt för alla företag med omsättning över 750 miljoner euro. Så som förslaget är utformat skulle detta redan idag kunna orsaka problem för svenska bolag.
EU-direktivet följer av diskussionerna i OECD:s Inclusive Framework, där ca 140 länder deltar. Utöver minimiskatten, där en hel del detaljer ännu återstår i OECD-arbetet, pågår intensivt arbete med fler ingripande förslag, som ytterligare kan kringskära möjligheterna att använda bolagsbeskattningen som konkurrensmedel.
EU:s medlemsstater är under starkt politiskt tryck och pådrivna av det franska ordförandeskapet. Om direktivet antas, skulle det föregripa den bredare internationella processen som inte väntas bli färdig förrän till årsskiftet. Den svenska regeringen har tidigare, tillsammans med några andra länder, motsatt sig detta genom att påtala orimligheter och vissa justeringar har därefter skett i förslaget. Detta har varit välkommet. Inte minst har tidpunkten för implementering i nationell lagstiftning skjutits fram från 2023 till 2024.
Historiskt har Sverige valt en ganska offensiv strategi för bolagsbeskattningen. Bolagsskattesatsen under 1990-talet hölls klart lägre än genomsnittet i omvärlden. Ytterligare svenska sänkningar har gjorts kombinerat med avdragsbegränsningar, men omvärlden har varit snabbare och avståndet till Sveriges skattesats har krympt väsentligt. Samtidigt, och förmodligen viktigare, har regelverken för hur skattebasen bestäms förändrats. Sedan 2019 tillämpas EU:s direktiv om anti tax avoidance (ATAD), som bland annat reglerar bolags avdragsrätt för räntekostnader.
Senare i år kommer OECD även färdigställa sitt förslag till bolagsskatteregler som ska skifta mer av beskattningsrätten till marknadsländer och bort från länder med huvudkontor och utveckling. Implementeringen av detta kommer att bli krävande, inte minst i EU:s kontext. Förändringen i sig kommer vara negativ för Sverige, med liten hemmamarknad och många huvudkontor.
Den inhemska översyn av bolagsskatten som påbörjades i vintras behöver ta tillvara varje möjlighet att förbättra reglerna, även om de är begränsade. Nyligen har utredningen fått tilläggsdirektiv att också utreda hur minimiskatten ska implementeras. Ett handlingsutrymme kommer behövas för att säkerställa att förslagen kan bli konkurrenskraftiga.
Den ökade betydelsen av internationella överenskommelser minskar frihetsgraderna för oss som enskilt land att fritt formulera egna bolagsskatteregler. Därmed ökar vikten av parallellt arbeta med andra regelverk för att utveckla vår konkurrenskraft på skatteområdet.
Utöver bolagsskatten har kapitalinkomstbeskattningen den starkaste kopplingen till investeringar och företagande. En färsk kartläggning av dessa regelverk i 15 viktiga konkurrentländer visar klart strängare beskattning i Sverige än i omvärlden.
Jämförelser av hur utdelningar respektive kapitalvinster beskattas är komplext, men några typfall ger ändå en tydlig bild. Försäljning av ett startupföretag i Sverige kan beskattas med nära 48 procent vilket är dubbelt så högt som snittet bland jämförelseländerna på drygt 23 procent. En småsparare med normalskattesatsen 30 procent i Sverige kan ställas mot snittet i jämförelseländerna på drygt 20 procent.
Tyvärr förekommer förslag om skärpta kapitalskatter i den svenska debatten. Redan signaler i den riktningen är negativa för näringsklimatet och riskerar påverka investeringsviljan. För att frigöra mer av den entreprenöriella kapacitet som Sverige uppenbarligen besitter behövs istället generella sänkningar av kapitalskatten.
Inte heller skatterna på arbete är konkurrenskraftiga i Sverige. Värnskatten är visserligen borta men vår högsta marginalskatt är fortfarande på en föga avundsvärd plats i världstoppen. Ytterligare generella sänkningar behövs för att öka möjligheterna att attrahera och behålla kvalificerad arbetskraft. Reformbehov finns även för bland annat moms, punktskatter och förfaranderegler.
Behovet av vässade skatteregler understryks också av snabba omvärldsskiftningar med inflationsrisker och ändrade förutsättningar för globaliseringen. Detta kan begränsa möjligheterna med outsourcing och påverka leverantörskedjor och avstånd till såväl produktionsfaktorer som marknader. Omvärldsförändringarna ändrar således förutsättningarna för svensk skattepolitik. Noggrann omvärldsbevakning och hög beredskap för anpassningar behövs. En konsekvens av detta kan väntas bli att möjligheterna till en enda stor skattereform ytterligare försvåras.
De mest skadliga skatterna behöver åtgärdas först. Vi kan få snabbare växande skattebaser när skattevillkoren förbättras för entreprenörskap, investeringar och ansträngning. Därför krävs ett pragmatiskt tillvägagångssätt med flera reformer som uppmuntrar tillväxt och ansträngning för starkare företag och ett starkare Sverige.
Texten tidigare publicerad i Dagens Industri
SKRIVET AVJohan Fall
