Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. Det gäller inte minst i EU-rättsliga frågor, där tolkningarna kan variera mellan medlemsländerna. Någon möjlighet för individer och företag att få förhandsbesked på EU-nivå finns dock än så länge inte. Ett förslag om att införa ett förhandsbeskedsinstitut i EU har nyligen lyfts i ett yttrande från Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén (EESK). Föredragande var Krister Andersson som är ledamot av EESK och har lång erfarenhet inom internationell beskattning.
I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar Krister om bakgrunden till förslaget från EESK och hur ett system med förhandsbesked på EU-nivå kan fungera trots att skattelagstiftningen är nationellt bestämd. Krister hinner även med att kommentera Kommissionens nya arbetsprogram och vikten av åtgärder för att stärka konkurrenskraften i EU. En översyn av rapporteringskraven på skatteområdet och gedigna konsekvensanalyser är två viktiga pusselbitar i detta. Särskilt mot bakgrund av den snårskog av överlappande krav med gemensamt syfte som genomförts i snabbt tempo under senare år. Lyssna på podden här.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
Sofia Bildstein-Hagberg
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Claes Hammarstedt
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Anna Sandberg Nilsson
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren