Flera länder agerar för att underlätta hjälp till Ukraina
Igår, torsdag den 19 maj, röstade EU-parlamentet för ett års upphävande av tullar på all import från Ukraina för att stödja landets ekonomi med anledning av den ryska invasionen. Förslaget fick 515 positiva röster, 32 emot och 11 nedlagda.
Åtgärderna innebär att importtullar på industriprodukter, införseltullar på frukt och grönsaker och antidumpningstullar helt avskaffas under en period om ett år. Även åtgärder mot stålimport kommer att skyddas.
Myndigheter och regeringar i flera medlemsstater har skyndsamt agerat för att underlätta hjälp till Ukraina. Polen har sedan snart två månader tillbaka infört 0 % moms på donationer till ukrainska flyktingar och under gårdagen lämnade även finska regeringen förslag om att införa 0 % moms på donationer till personer som flyr Ukraina. Momsen på 0 % med rätt till avdrag kommer att gälla retroaktivt från och med den 24 februari och gälla under hela 2022. Vi ser liknande åtgärder även i Lettland, Belgien, Litauen och Tyskland.
I Sverige råder en restriktiv praxis i skatterätten när det gäller företags möjlighet att donera. Det gäller både inkomstskatten och momsen. Exempelvis utlöser en donation av varor normalt beskattning oavsett om donationen sker på företagsekonomiska grunder (påverkar kunders och anställdas uppfattning av företaget) eller ej.
De skadliga effekterna av den hårda svenska rättspraxisen accentueras i tider av kriser, såsom den som nu uppstått till följd av kriget i Ukraina och den som uppstod vid coronapandemin. Det är hög tid att undanröja dagens hårda svenska rättspraxis.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Anna Sandberg Nilsson
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...