Flera, men knappast offensiva, skatteförslag

Igår remitterades åtta skatteförslag på vitt skilda områden. Sammantaget motsvarar förslagen skattesänkningar på knappt 13 miljarder kronor, vilket motsvarar mindre än en halv procent av alla skatter. Även om vart och ett av förslagen är välkommet, kan inget av dem knappast anses som särskilt offensivt. Flera sedan länge efterfrågade förslag lyser också med sin frånvaro.

Finansministern har på senare tid talat om att hon ser en ljusning och även att det skulle finnas vårkänslor i luften. Tyvärr kan inte det färska paketet av förslag sägas leva upp till detta. Det gör sannerligen inte dagens utetemperaturer heller. Men låt oss hoppas på snar vändning framöver, där såväl vädret som reformviljan på skatteområdet tinar upp mer rejält.

Remisstiden för förslagen varierar mellan slutet av juni och början av augusti. En noggrann analysperiod vidtar nu. Samtidigt finns förhoppningar om att fler och mer offensiva förslag kan komplettera det hittills ganska försiktiga paketet av skatteförändringar. Utredningar på flera områden ska inom kort lägga förslag, men regeringen bör därutöver ha möjligheter till snabbare åtgärder. Exempelvis behöver man kompensera frysningen av brytpunkten förra året som innebar höjd marginalskatt för mer än 300 000 personer och försvagade incitamenten till arbete. Vidare ställde regeringen i senaste budgetpropositionen (sid 25) i utsikt att föreslå förändringar i de skatterättsliga reglerna om företrädaransvar, som av många företagare uppfattas som rättsosäkert. En rad angelägna förbättringar på momsområdet väntar också på åtgärd.

Dominerande bland förslagen i gårdagens paket är en uppjustering av jobbskatteavdraget. Offentligfinansiellt beräknas förslaget ge en skattesänkning om drygt 8 miljarder kronor. Det riktas till låga och medelhöga inkomstskikt och motsvarar i genomsnitt ca 150 kronor per månad och person. Som mest kan förslaget ge en skattesänkning på knappt 200 kr per månad. Förslaget skulle bli det nionde steget av jobbskatteavdrag och tillsammans med de tidigare åtta stegen skulle den maximala skattesänkningen från och med 2025 motsvara knappt 4000 kronor per månad.

Sedan 2016 finns en avtrappning av jobbskatteavdraget för högre inkomster som i praktiken fungerar som en ny värnskatt. Det råder bred konsensus att avtrappningen orsakar kraftiga snedvridningar. Effekten av detta är så pass omfattande att flera forskningsstudier funnit att om avtrappningen slopas skulle skattebasen växa så kraftigt att det offentligas skatteintäkter skulle bli högre än de är idag. Det vore därför en klok strukturåtgärd att snarast ta bort avtrappningen.

Den färska promemorian om uppjusterat jobbskatteavdrag nämner visserligen inte något om att slopa avtrappningen, men ett sådant förslag remitterades av regeringen redan förra året. Förslaget togs dock inte med i budgetpropositionen för 2024. Det formella beredningskravet är ändå uppfyllt i och med att förslaget varit på remiss, vilket innebär att regeringen har möjlighet att inkludera detta strukturellt viktiga i höstens budgetproposition.

Regeringen menar att pensionärer, som ju normalt sett inte jobbar, ändå bör få motsvarande skattesänkning som ovan nämnda jobbskatteavdrag ger dem som jobbar. Skattesäkningen för pensionärskollektivet beräknas innebära ett inkomstbortfall för det offentliga om nästan 2 miljarder kronor.

Skatten på arbete sänks också genom ytterligare fyra förslag. Det handlar om expertskatt, rut- och rot-reglerna, växastödet samt regelverket för idrottsutövare. Dessa skattesänkningar föreslås införas från och med nästa år och motsvarar tillsammans drygt 300 miljoner kronor.

Regelverket för expertskatt är, på grund av de mycket höga marginalskatterna i Sverige, betydelsefullt för möjligheterna att attrahera och behålla internationell nyckelkompetens och gynna svensk konkurrenskraft. En förbättring föreslås nu genom sänkt inkomstgräns från och med nästa år för att en utländsk expert ska vara berättigad till lägre skatt. Sänkningen är i linje med en del av det näringslivet efterfrågat och går från två till ett och ett halvt prisbasbelopp, vilket innebär att den nya inkomstgränsen från och med 2025 hamnar vid 88 500 kronor per månad. Jämförelse kan göras med Finland respektive Belgien som har liknande expertskatteregelverk, men lägre arbetsgivaravgift, där inkomstgränserna nästa år bedöms uppgå till 69 000 kr/månad respektive 74 000 kr/månad. Danmarks inkomstgräns är visserligen högre vid 115 000 kronor/månad, men där är arbetsgivaravgiften mycket låg. Den svenska arbetsgivaravgiften på 31,42 procent gör att arbetskraftskostnaden vid den svenska expertskattens inkomstgräns motsvarar drygt 116 000 kronor/månad.

Rut- och rot-regelverken försämrades för några år sedan genom sänkt skattereduktionsnivå från 50 till 30 procent för rot och genom att maxbeloppen slogs samman. Tillfälligt fram till årsskiftet hålls dock maxbeloppen för skattereduktion isär och uppgår just nu till 50 000 kr för ROT och 75 000 kr för RUT. Denna återställning föreslås nu bli permanent.

Växastödet innebär att arbetsgivaravgiften vid nyanställning av en första person under ett år sänks från 31,42 till 10,21 procent. Regelverket föreslås från och med nästa år utökas till att gälla två personer. Regelverket kringskärs i viss mån av EU:s statsstödsregler, vilket krävt att vissa kompletterande bestämmelser samtidigt föreslås.

Idrottsutövare kan få skattefri ersättning från ideella föreningar upp till ett halvt prisbasbelopp. Gränsen föreslås från och med nästa år höjas till ett helt prisbasbelopp.

Vidare remitterades tre olika punktskatteförslag. Det handlar om flygskatten, elskatten samt skatten på jordbruksdiesel. Vart och ett av dessa förslag motsvarar mindre än en miljard kronor i sänkt skatt.

Flygskatten, som under lång tid fått kritik för att den inte är effektiv, föreslås halveras från och med nästa år. Syftet att minska klimatpåverkan har inte visat sig uppfyllas särskilt väl och det är därför välkommet att minska denna ineffektivitet. Det hade dock varit klokare att en gång för alla slopa skatten helt. Det formella beredningskravet för att ta ett sådant steg är hursomhelst uppfyllt i och med det som nu remitterats. Exempelvis skedde en motsvarande hantering av den likaledes miljömässigt ineffektiva plastpåseskatten. Där remitterades en halvering men regeringens efterföljande proposition som beslutades av riksdagen innebar ett helt slopande.

Elskatten räknas sedan 1994 årligen upp med inflationen. Förra året remitterade regeringen en tillfällig pausning av detta, men förslaget togs senare inte med i budgetpropositionen. Nu föreslås istället en ändrad konstruktion genom att uppräkningen från och med nästa år slopas permanent.

Jordbruksdiesel har under flera år undantagits från viss beskattning. Undantaget har förlängts årsvis och nu föreslår regeringen ytterligare förlängning till och med utgången av 2025.

SKRIVET AVJohan Fall