Följer Skatteverket objektivitetsprincipen i regeringsformen?
Skatteverkets allmänna information på webben och i Rättslig vägledning innehåller en omfattade redogörelse av skattereglerna. Med hänsyn till att många, såväl enskilda som företag, inte själva besitter expertkunskaper inom skatteområdet är det viktigt att Skatteverket är transparent när man ger uttryck för sin ställning i osäkra rättsfrågor.
Kravet på saklighet och opartiskhet, den s.k. objektivitetsprincipen, är en grundläggande rättssäkerhetsprincip som är grundlagsfäst i regeringsformen. Där föreskrivs en skyldighet för domstolar och alla förvaltningsmyndigheter att beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sitt fullgörande av offentliga förvaltningen, (1 kap 9 § regeringsformen). Det följer således av grundlagen att Skatteverkets redogörelse av skattereglerna ska vara saklig och opartisk.
Svenskt Näringsliv har vid upprepade tillfällen under flera år erhållit synpunkter och frågor från såväl företag som olika organisationer om innehållet i Rättslig vägledning och Skatteverkets ställningstaganden. Vi har därför låtit konsultföretaget Svalner ta fram en begränsad men illustrerande kartläggning av kammarrättsdomar där domstolen kommit till en annan slutsats än den som framgår i Rättslig vägledning altivernativt i något ställningstagande. Kartläggningen visar på ett antal brister hos Skatteverket, så som
Skatteverkets rättsliga vägledning följer inte fullt ut objektivitetsprincipen.
I vissa fall brister Skatteverket i transparens, då myndigheten använder sig av kammarrättsdomar som stödjer verkets uppfattning trots att det finns motsägande uppgifter i annan kammarrättspraxis.
Transparensen brister i att det är svårt att avgöra hur Skatteverket värderar kammarrättspraxis.
Skatteverket är långsam med att uppdatera sin rättsliga vägledning efter att det visats att dess uppfattning står i strid med gällande rätt
Skatteverket intar en partsställning i Rättslig vägledning
Med anledning av kartläggningen har vi ställt ett antal frågor om hur myndigheten ställer sig till den genomförda kartläggningen och väntar med stort intresse på Skatteverkets respons.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
