Förbättrade ränteavdragsregler presenterade  

Idag överlämnade särskilde utredaren Anders Bengtsson till Finans- departementet sitt slutbetänkande Förbättrade ränteavdragsregler för företag (SOU 2024:37). Utredningen får, utifrån de direktiv och de resurser den tilldelats, anses ha lyckats presentera förslag som – sedda som en helhet – klart, påtagligt och välbehövligt förbättrar den svenska bolags- beskattningen. Inte minst gäller det förslagen till nya beräkningsregler för det s.k. EBITDA-avdragsutrymmet.

Att avdragsrätten för finansieringskostnader är internationellt konkurrens- kraftig och inte i onödan försvårar eller fördyrar investeringar, inte minst sådana som kan underlätta att klimatmål uppnås, är viktigt för utvecklingen av det svenska näringslivet och därmed för sysselsättningen och det svenska välståndet. Behovet av att säkra svensk konkurrenskraft är även en uttalad grund för den översyn som utredningen nu genomfört. 

Beträffande den generella avdragsbegränsningen har behovet av förbättringar utifrån ett konkurrenskraftsperspektiv varit känt under en längre tid. Detta har bland annat konstaterats i analyser som återfinns i rapporten Koncernbeskattning och ränteavdrag. Behoven av förbättringar består här av förenklingar och förbättringar avseende beräkningen av EBITDA-avdragsutrymmet – såväl på företags- som koncernnivå – en ökad nivå i förenklingsregeln samt ökade möjligheter till utjämningar över tid. 

Utredningens förslag i dessa delar skapar goda förutsättningar för en mer principiellt korrekt beskattning tillsammans med värdefulla förenklingar. Det förra uppnås framför allt genom att de till en betydande del undanröjer den konkurrensnackdel svenska koncerner idag har till följd av bristande möjligheter till utjämning inom en koncern och det senare genom att de undantar inrullade underskott och koncernbidrag från avdrags- underlagsberäkningen.

En kvarstående påtaglig brist är dock att betänkandet saknar ett förslag som beaktar behovet av att även inkludera handels- och kommanditbolagen i utjämningssystemet. Utredningen har sett svårigheter med att inkludera handels- och kommanditbolagen i en utjämning och anger att de problem som uppstår kring denna bolagsform i stället bör lösas på andra sätt. Det får mot denna bakgrund anses angeläget att regeringen i den fortsatta beredningen av detta lagstiftningsärende utarbetar ett sådant lagstiftningsförslag som Företagsskattekommittén förde fram, dvs. en möjlighet att underlåta uttagsbeskattning vid underprisöverlåtelser från handels- och kommanditbolag till aktiebolag inom samma koncern.

Dagens möjligheter till rullning över tid inom den generella ränteavdrags- begränsningen begränsar sig idag till sex år framåt i tiden. Utredningen föreslår nu en evig rullning, vilket är välkommet. Det ger bättre förutsättningar för investeringar då det direkt påverkar investeringskostnaden, genom att den oförutsägbarhet som råder med dagens regler undanröjs.

Utredningen föreslår även att bestämmelsen som innebär att kvarstående negativa räntenetton bortfaller om ett företag får ett bestämmande inflytande över underskottföretaget ska kvarstå. Denna avdragsbegränsning är mycket långtgående och det är viktigt att avdragsbegränsningar som inträder vid ägarförändringar inte i onödan försvårar omstruktureringar av näringslivet. Svenskt Näringsliv har tidigare efterfrågat en större översyn av det regelverk i 40 kap. IL, som vid vissa ägarförändringar begränsar rätten till avdrag för underskott. En sådan översyn bör även inkludera avdragsbegränsningen för kvarstående negativa räntenetton.

Vidare har utredningen haft i uppdrag att utifrån rättspraxis analysera hur den riktade ränteavdragsbegränsningsregeln i 24 kap. 18 § andra stycket IL bör ändras eller anpassas för att vara förenlig med EU-rätten samtidigt som det enligt direktiven ska beaktas att regeln effektivt ska förebygga skatte- undandraganden och inte ska kunna kringgås. Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 22 januari 2024 funnit att även regeln i 24 kap. 19 § IL (nedan kallad förvärvsregeln) strider mot etableringsfriheten och alltså inte får tillämpas i vissa situationer. Utredningen har gjort bedömningen det ligger inom utredningsuppdraget att anpassa även bestämmelsen i 19 §.

Övergripande kan det proportionerliga i att behålla det här aktuella riktade regelverket ifrågasättas. Det har över tid visat sig vara svårt att utforma dessa regler så att de fungerar väl, dvs. förhindrar det som ska förhindras och samtidigt inte försvårar för företag att strukturera och bedriva sin verksamhet rationellt. Det ska även beaktas att det av förarbetena till dagens regler framgår tydligt att dessa regler ska snävas in till att i princip avse rena missbruksfall (prop. 2017/18:245 s. 2). Det finns i dag ett antal andra riktade ränteavdragsbegränsningsregler, den generella ränteavdragsbegränsning som utredningens uppdrag omfattar, samt de sedan i år tillkomna begränsningar som följer av tilläggsskatten, den s.k. minimibeskattningen. Med beaktande av regeringens direktiv och hur utredningen har tolkat uppdraget är det dock naturligt att utredningen har lämnat förslag till ändringarna av reglerna. I de stora valen mellan olika alternativa lösningar får ändock utredningen anses ha gjort nyanserade och välgrundade bedömningar. Emellertid finns vissa brister när det kommer till detaljer i lämnade lagförslag, framför allt i de ändringar som föreslås i 24 kap. 19 § IL, som reglerar avdragsrätten för ränteutgifter för interna lån som avser interna andelsförvärv. Se närmare om detta i de särskilda yttranden som återfinns i betänkandet. 

Utöver ovanstående begränsningsfrågor har utredningen haft i uppdrag att följa upp och analysera den rättspraxis som finns avseende räntedefinitionen, utvärdera och analysera hur bestämmelserna om valutasäkring bör ändras samt analysera behovet och lämpligheten av ett infrastrukturundantag. För beskrivning av dessa förslag, hänvisas här av utrymmesskäl till betänkandet. Allmänt får utredningens bedömningar och förslag även på dessa områden betraktas som relativt balanserade, men det finns här i vissa delar utrymme för justeringar i den fortsatta beredningen.

Ett genomförande av utredningens förenklings- och förbättringsförslag skulle ge välbehövliga och positiva signaler om utvecklingen av konkurrenskraften i den svenska bolagsbeskattningen. Utredningen föreslår dock att förslagen ska finansieras genom en höjd bolagsskatt. En sådan finansiering minskar de positiva signaler som ett genomförande av förslagen skulle föra med sig. Det är därför angeläget, och naturligt, att dessa förslag istället finansieras genom ett befintligt reformutrymme.

Förslagen föreslås träda ikraft 1 januari 2026. 

I ett första steg ska betänkandet nu ut på remiss. Vi kommer noga följa den fortsatta beredningen av detta lagstiftningsärende och kommer återkomma till detta här på bloggen.

SKRIVET AVRichard Hellenius