Förlorade skatteintäkter av Nordeaflytt

Finansministern har enligt uppgift i Dagens Industri meddelat att en flytt av Nordeas huvudkontor utanför Sverige inte skulle medföra några konsekvenser i form av förlorade svenska skatteintäkter. Då har hon uppenbarligen bortsett ifrån Nordeas nuvarande bidrag till resolutionsavgiften, som enligt gällande regelverk uppgår till ca 2 miljarder kronor. Om de regelverksförändringar som Finansdepartementet föreslagit genomförs kommer avgiften uppgå till ca 6 miljarder kronor om året från 2019. Resolutionsavgiften räknas in i regeringens budgetmässiga reformutrymme och har därför samma egenskaper som övriga skatter. Att finansministern inte på något sätt skulle behöva anpassa statsbudgeten om Nordea flyttar sitt huvudkontor utanför Sverige är således inte sant. 

Från den 2 januari i år bedrivs Nordeas verksamhet i norden i filialstruktur då de tidigare dotterbolagen i Finland, Danmark och Norge har fusionerats in i det svenska moderbolaget. Omstruktureringen har bl.a. motiverats med strävan efter att effektivisera och minska den administrativa komplexiteten. Att en verksamhet som bedrivs i filialform kräver mindre lokal administration är inte svårt att se. Det finns därför skäl att oroa sig över att sådana tjänster och funktioner som, efter filialiseringen förlagts till Stockholm, nu kommer att flyttas utanför Sverige. I den mån en omlokalisering av huvudkontoret innebär att även affärsdrivande verksamhet flyttar från Sverige blir förlusten av skatteintäkter ännu större. 

Nordea är dessutom en storkonsument av IT och konsulttjänster. Enligt årsredovisningen 2016 stod det svenska moderbolaget för 548 av koncernens 573 miljoner euro i redovisade IT-kostnader. En flytt av huvudkontoret från Stockholm till Helsingfors eller Köpenhamn lär knappast vara till de svenska leverantörernas fördel. Där förlorar Sverige både arbetstillfällen och skatteintäkter. 

Oförutsägbara och illa underbyggda regler försämrar tilliten till Sverige som långsiktigt stabilt investeringsland som håller sig till internationella principer. Tyvärr är de skador som regeringens politik medför i form av förlorat förtroende för det svenska regelverket och försämrad konkurrenskraft, de kanske största och mest bekymmersamma källorna till förlorade skatteintäkter.

SKRIVET AVSofia Bildstein-Hagberg