Förmögenhetsskatten - en dålig Norgehistoria
I Norge blossar en debatt om landets förmögenhetsskatt. Även Sveriges Radio gjort reportage och Affärsvärlden och Aftonbladet har skrivit om saken. Ämnet har också kopplats samman med den svenska diskussionen om att införa ett superregister över alla svenska personers tillgångar och skulder, något som Dagens Industri skrivit om bland annat här, här och här.
Det norska exemplet behöver sättas i perspektiv. När Sverige år 2007 slopade förmögenhetsskatten, dvs. för 16 år sedan, var vi ett av de allra sista länderna att göra oss av med skatten. Dessförinnan hade den avskaffats i bland annat Finland och Luxemburg (2006), Island (2005), Nederländerna (2000), Tyskland och Danmark (1997) samt Österrike (1994). Sällskapet i denna samling länder, där Sverige alltså utmärkte sig som särskilt saktfärdigt, är ändå tämligen udda eftersom de allra flesta andra länder aldrig ens haft någon förmögenhetsskatt i modern tid. Man har varit kloka nog att avstå skatten i exempelvis Storbritannien, Irland, Italien, Belgien, Polen, Baltikum, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Kroatien, Bulgarien, Rumänien, Portugal, Grekland, Cypern, Malta, USA, Kanada, Japan, Australien och Nya Zeeland.
Förmögenhetsskatt är alltså en synnerligen ovanlig företeelse, som på senare tid bara funnits i några få länder. Frankrike tog bort skatten 2018. Det enda landet bland EU:s 27 medlemsstater som ensamt fortfarande har skatten är Spanien, där dock en rad undantag gäller för bland annat onoterade aktier och skattesatsen är noll i vissa regioner (bland annat Madrid).
Skälen till att de flesta länder slopat eller aldrig haft skatten är många. Den påverkade människor att flytta och orsakade stora snedvridningar av investeringsbeslut. Tillämpningen av skatten var också krånglig och den hade många störande effekter. I Sverige påtalade även Skatteverket detta och myndigheten propagerade därför för att slopa skatten. Förmögenhetsskatten genererade aldrig några nämnvärda belopp; de redovisade intäkterna i den svenska statskassan motsvarade endast till några promille av de totala skatteintäkterna. Med tanke på skattens negativa inverkan på skattebaserna var den statsfinansiella betydelsen i praktiken än mindre.
Det faktum att förmögenhetsskatten i Norge på senare tid lett till att hundratals norrmän lämnat landet borde stämma till eftertanke. Förutom de påräknade skatteintäkter som uteblir när personer lämnar landet, förlorar man också kompetens och initiativförmåga från driftiga personer. Därtill torde debatten försämra bilden av Norge som investeringsland och försvaga incitamenten och hålla tillbaka dem som övervägt riskfyllda beslut, investeringar och expansionsplaner.
Egendomligt nog tycks det trots allt finnas en akademisk diskussion i Norge som inte vill kännas vid problematiken i någon större utsträckning och som menar att förmögenhetsskatten inte medför annat än måttliga (norska: moderata) problem. Sådana besynnerliga bedömningar för närmast tankarna till att blunda för den praktiska verkligheten och istället förlita sig till den teoretiska kartan utan att inse att den uppenbarligen är bristfälligt ritad.
Tyvärr innebär den pågående debatten en negativ signal till företagare och investerare även i Sverige. En färsk kartläggning har visat att många redan drar öronen åt sig och minskar sina expansionsplaner när förslaget om ett svenskt förmögenhetsregister kommer på tal. Eventuell ytterligare uppmärksamhet till följd av detta blogginlägg gör förstås inte saken bättre i det avseendet. Men med tanke på hur skev bilden annars riskerar bli, är det ändå angeläget att klarlägga vilken främmande fågel den norska förmögenhetsskatten är i ett internationellt sammanhang och hur märkligt det vore att ta Norge som utgångspunkt. Det blir inget annat än en dålig Norgehistoria.
Dansk skattereform sänker bolagsskatt och marginalskatt

Nyligen beslutade Finlands riksdag att sänka bolagsskatten till 18 procent från och med nästa år. Nu sänker även Danmark bolagsskatten från 22 till 19 procent och ta bort två steg i den statliga inkomstskatten. Syftet är att stärka företagens konkurrenskraft och göra det mer lönsamt att arbeta.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
