Förslag om att fördubbla tulltillägget saknar näringslivsförankring
Svenskt Näringsliv har i dag lämnat remissvar på betänkandet ”Nya Tullrättsliga sanktioner och skärpta åtgärder mot utförsel av stöldgods”, SOU 2023:99. I betänkandet föreslås att nya brottsbekämpande åtgärder införs och utförsel av stöldgods ska bli ett brott. Vidare föreslås bl.a. att förseningsavgifter höjs och tas ut i fler fall samt att det nuvarande tulltillägget, som föreslås byta namn till sanktionsavgift, ska tas ut med den dubbla procentsatsen vid upprepat fel inom en tvåårsperiod. Höjningen får till följd att den administrativa avgiften kan uppgå till 40 procent av den undandragna tullavgiften och skatten. Däremot ska den förhöjda administrativa avgiften inte tas ut av den som har status som godkänd ekonomisk aktör, AEO. En annan förändring är att tulltillägget på avdragsgill importmoms sänks från 10 till 5 procent i de fall det inte är frågan om upprepat fel.
Det är naturligtvis prioriterat att bekämpa illegal handel och brottslig verksamhet. För att detta ska vara möjligt måste Tullverket och andra brottsbekämpande myndigheter ha adekvata verktyg och befogenheter. Dock måste det finnas en balans för att inte försvåra den legitima handeln för seriösa företag.
Det är viktigt att företag på generell nivå, i syfte att motivera lagändringar, inte utmålas som slarviga och benägna att tumma på riktigheten i lämnade uppgifter i tulldeklarationer. Den absoluta majoriteten av företagen är angelägna att göra rätt från början och rättar självmant upp eventuella felaktigheter som de upptäcker.
Ett grundläggande problem är att utredningen, mot bakgrund av dess resonemang och perspektiv, synes haft bristfällig kunskap om såväl företagande i allmänhet som den komplexitet och regelbörda som ett företag dagligen måste hantera. Mot bakgrund av detta är Svenskt Näringsliv kritisk till utredningens sammansättning och anser att det är oacceptabelt att näringslivet, som berörs av förslagen, inte har haft någon representation i utredningen. En konsekvens av utredningens sammansättning är att flera av förslagen är ensidigt belysta och synes bygga på allmänna synpunkter från Tullverket snarare än på fakta och evidens.
Strängare regler avseende tulltillägg är ingen universallösning för att öka efterlevnaden. Många gångar beror felen på olyckliga misstag och förbiseenden vid exempelvis följdfel som upptäcks i samband med tullrevision. Det kan dessutom ifrågasättas om en fördubbling av tulltillägget är en proportionerlig och rätt åtgärd mot bakgrund av att Tullverket fattade 627 beslut om tulltillägg för år 2022, vilket motsvarar cirka 0,008 procent av antalet lämnade importdeklarationer om 7,5 miljoner för aktuellt år.
En fördubbling av tulltillägget innebär att Tullverket får möjlighet att påföra företag strängare sanktioner vid upprepade överträdelser än vad Skatteverket skulle kunna påföra med skattetillägg om företaget var momsregistrerat i motsvarande fall. Det förefaller märkligt och oproportionerligt att uttag av skatt vid överträdelser kan sanktioneras olika betungande beroende på vilken myndighet som är beskattningsmyndighet. Däremot är det positivt att utredningen föreslår att tulltillägget på avdragsgill importmoms sänks, dock bör motsvarande lägre skattetillägg även gälla för punktskatt när det inte finns någon reell risk för skattebortfall för staten.
Tullverket och andra berörda myndigheter bör arbeta för att minska fel genom att i större utsträckning säkerställa att sina webbplatser innehåller adekvat information och är uppdaterade när företagen med kort varsel behöver förhålla sig till förändringar avseende bl.a. restriktioner och rättspraxis.
Givetvis ska våra myndigheter fokusera på att stoppa brottslighet men samtidigt måste det finnas fokus på att underlätta för den stora majoriteten av företag som vill göra rätt och som är grunden för välstånd och jobbskapande i Sverige.
Robert Lönn och Katarina Bartels
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
