Förslag om nytt sätt att bestämma tjänsteställets placering
Dagens regler för bestämmande av tjänsteställe och regler för avdrag i samband med tjänsteresa, tillfälligt boende på annan ort och dubbel bosättning upplevs av många som svårtillämpade och oförutsägbara. De förslag som lämnas i betänkandet Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet (SOU 2025:4) har potential att förenkla regelverket men måste fortsatt analyseras utifrån dagens mångfasetterade arbetsmarknad.
I betänkandet föreslås nya regler för
- fastställande av tjänsteställets placering i inkomstslaget tjänst och näringsverksamhet
- avdrag för ökade levnadskostnader vid resa i tjänsten eller i näringsverksamhet samt vid tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning.
Dagens regler om tjänsteställets placering tillkom i samband med skattereformen 1991, sedan dess har dock den svenska arbetsmarknaden genomgått flera förändringar. Bland annat har det har blivit allt vanligare att man som anställd visserligen endast har en arbetsgivare men att arbetet genomförs ute hos olika kunder. I takt med den digitala utvecklingen, och särskild sedan pandemin, har det även blivit allt vanligare att anställda arbetar på distans. Dagens regler upplevs av många som omoderna och i ger i många fall oförutsebara resultat. Att reglerna har setts över är därför välkommet.
Enligt förslaget ska man, på samma sätt som i dag, endast ha ett tjänsteställe för varje anställning eller uppdrag.
Enligt förslaget ska fastställandet av tjänstestället grunda sig på arbetsgivarens avsikt vid anställningens början om hur den anställde ska utföra arbetet. I förslaget förtydligas hur avsiktsregeln ska tillämpas vid distansarbete. Skillnad görs om den anställda ska eller får arbeta helt eller delvis på annan plats än i arbetsgivarens lokal. Om distansarbete är frivilligt ska man bortse från detta när tjänstestället bestäms.
Enligt förslaget ska tjänstestället bestämmas enligt följande turordning
1. Om avsikten är att arbetet ska utföras på en och samma plats blir den platsen tjänstestället
2. Om avsikten är att arbetet ska utföras på fler än en plats eller under förflyttning ska tjänstestället i första hand bestämmas till den plats där den anställde ska utföra mer än 50 procent av arbetet. I andra hand bestäms tjänstestället till arbetsgivarens lokal om den anställde i regel dagligen på grund av arbetet ska besöka denna.
3. Kan något tjänsteställe inte fastställas enligt punkt 1 eller 2 utgör bostaden tjänstestället.
Utöver dessa regler förslås en särregel för arbeten som pågår en begränsad tid på varje plats som i princip motsvarar dagens undantagsregeln. Till skillnad från gällande rätt föreslås det just bli en särregel, innebärande att man inte ska tillämpa punkt 1 till 3 ovan.
Inkomstskattelagen saknar i dag en reglering av tjänsteställe i inkomstslaget näringsverksamhet, vilket har lett till att enskilda näringsidkare många gånger haft svårt att avgöra var tjänstestället ska placeras. Utredningen föreslår att det även i inkomstslaget näringsverksamhet som huvudregel endast ska finnas ett tjänsteställe och det ska bestämmas på samma sätt som i inkomstslaget tjänst. Undantag görs dock för enskild näringsverksamhet som utgörs av innehav av näringsfastigheter. För sådan verksamhet föreslås tjänstestället vara den plats där näringsfastigheten är placerad. En enskild näringsidkare som har flera näringsfastigheter kan därmed ha fler än ett tjänsteställe. Resor mellan dessa tjänsteställen ska enligt förslaget betraktas som tjänsteresor.
Utredningen har även gjort en översyn av reglerna för avdrag för ökade levnadskostnader vid resa i tjänsten eller i näringsverksamhet samt vid tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning.
Utredningen föreslår bland annat att man inför en definition av vad som avses med tjänsteresa. I förslaget föreslås ett förtydligande att hemresor under en pågående tjänsteresa ska vara en del av tjänsteresan. Ett mycket välkommet förslag, då dessa resor enligt dagens regler anses vara privata resor.
Vidare förslås förändrad avdragsrätt för ökande levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort och dubbel bosättning. I dag är det två olika regelsystem som föreslås slås ihop som ett nytt avdrag för att minska komplexiteten i lagregleringen.
Förslaget syftar till att göra reglerna enklare att förstå och tillämpa i det praktiska arbetet för skattskyldiga, arbets- och uppdragsgivare och för Skatteverket. Såsom förslaget är utformat finns en potential att så också kan bli fallet men förslaget måste ytterligare analyseras och det blir mycket intressant att se hur olika remissinstanser ställer sig till det. Eftersom arbetsmarknaden är så mångfasetterad är det svårt att överblicka alla olika situationer som kan uppstå.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.
Välkomna men otillräckliga förslag på lättnader i redovisningskraven
Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter har lämnat flera välkomna förslag på regelförenklingar på redovisningsområdet.
Skräm inte bort dem som bygger Sverige
Sverige behöver fler företagare som investerar, bygger bolag och skapar jobb. Då är det svårt att förstå varför somliga akademiker återigen diskuterar en skatt som gör Sverige mindre attraktivt för just dessa människor.
