Förslag om överindexering av elektronikskatten och avfallsförbränningskatten stoppas

Riksdagen har sagt nej till den tidigare regeringens förslag att införa en årlig BNP-uppräkning av elektronikskatten, även benämnd kemikalieskatten, och avfallsförbränningskatten. BNP-uppräkning, nedan benämnd överindexering, innebär att de aktuella skatterna, utöver den sedvanliga KPI-uppräkningen, årligen ska uppräknas med ytterligare två procentenheter.

Riksdagen följer därmed skatteutskottets förslag på beslut som är grundade på de utvärderingar som gjorts och som visar att skatterna inte är tillräckligt effektiva som miljöstyrmedel. Vidare har den tidigare regeringen lagt fram förslag på att avskaffa avfallsförbränningsskatten mot bakgrund av att den inte haft avsedd styreffekt.

Svenskt Näringsliv har tidigare avstyrkt införandet av en överindexering avseende de aktuella skatterna. Överindexeringen innebär på 20 års sikt en 50 procentig höjning av skatterna utan att riksdagen fattat några nya beslut. Att överhuvudtaget föreslå en överindexering är märkligt mot bakgrund av både att elektronikskatten och avfallsförbränningsskatten vid utvärdering av expertmyndigheter har påvisat begränsad, om någon, styreffekt som miljöskatt. Den föreslagna överindexeringen hade varken gjort elektronikskatten eller avfallförbränningsskatten mer ändamålsliga ur miljösynpunkt.  

Nästa steg för regeringen bör vara att städa upp och avskaffa de fiskala skatter som införts med tveksamma miljömotiv och som vid utvärdering inte visat sig uppnå syftet som miljöstyrmedel. Att använda bristfälliga styrmedel räddar inte vår miljö och håller tillbaka användningen av andra styrmedel som skulle kunna vara mer ändamålsenliga. Därför är det positivt att den förra regeringen innan valet föreslog att avfallförbränningsskatten bör avskaffas från den 1 januari 2023 och det är något som den nya regeringen bör säkerställa att så sker.

På samma sätt bör Skatteverkets och kemikalieinspektionens utvärdering av elektronikskatten i första hand ligga till grund för ett avskaffande. Givet att skatten behålls bör det klargöras om regeringen har för avsikt att gå vidare med den tidigare regeringens ändringsförslag av elektronikskatten så att företagen, i förekommande fall, har en rimlig möjlighet att anpassa sina rutiner och system. Ändringsförslagen gällande elektronikskatten skulle förvisso minska den administrativa bördan gällande hanteringen av skatten, men skattens brister som miljöstyrmedel skulle kvarstå.

Att klä fiskala skatter med miljöargument riskerar att undergräva förtroendet för både skatteinstrumentet samt politiken och det gynnar inte heller miljön. Förhoppningsvis kan Tidöavtalets skrivningar om översyn av styrmedel innebära att fiskala miljöskatter avskaffas och att greenwashtrenden på punktskatteområdet upphör. Det är dags att gå från ord till handling.

SKRIVET AVRobert Lönn