Förslag om slopad avdragsrätt modifierat
Förslaget om att fasa ut privatpersoners avdragsrätt för vissa ränteutgifter väckte kritik från flera remissinstanser. Inte minst att värdepapperslån i praktiken likställdes med konsumtionslån och föreslogs förlora avdragsrätten. I den nyligen överlämnade lagrådsremissen framkommer det att kritiken åtminstone delvis nått fram. Avdragsrätten för värdepapperslån består, dock endast för noterade tillgångar.
I NSD:s remissyttrande, till vilket Svenskt Näringsliv anslöt sig, kritiserades förslaget att slopa avdragsrätten för värdepapperslån utifrån flera utgångspunkter. På ett övergripande plan konstaterades att lån som tas i syfte att investera i tillgångar vars avkastning är skattepliktig bör vara avdragsgilla. I annat fall riskerar skattesystemet att hämma lånefinansierade investeringar som hade varit lönsamma att genomföra med eget kapital. Effekten kan bli att den totala investeringsvolymen dämpas.
På ett mer specifikt plan lyftes problem gällande ägar- och generationsskiften i företag. Om exempelvis en delägare vill köpa ut sina syskon i samband med ett generationsskifte kan delägaren behöva belåna sina aktier för att få fram tillräckligt mycket kapital. Sådana lösningar hade försvårats och fördyrats av ett avdragsförbud.
Regeringen tar i lagrådsremissen fasta på detta (och andra exempel på problem vid generationsskiften), men begränsar samtidigt avdragsrätten till att endast gälla noterade värdepapper. Som skäl till detta anger man att risken för felvärderingar och missbruk. På ett plan är möjligen detta förståeligt. Om man hade tillåtit fortsatt avdragsrätt för onoterade aktier skulle detta potentiellt sett kunna skapa möjligheter till missbruk. Å andra sidan är det enkelt att tänka sig helt legitima situationer där vanliga företagare kan hamna i ofördelaktig sits om avdragsrätt inte föreligger för onoterade aktier. I NSD:s remissyttrande ges sådana exempel, bl.a. gällande mindre fastighetsbolag. Regeringen borde i lagrådsremissen diskuterat den typen av lån och försökt utröna hur vanligt förekommande de är. Även i sådana fall handlar det nämligen om lån som tas i tydligt investeringssyfte och inte om de riskfyllda konsumtionslån som egentligen utgör måltavlan för regeringens förslag.
Fakta om förslaget
Idag föreligger en generell avdragsrätt på ränteutgifter (där vissa undantag definieras). I förslaget inskränks den avdragsrätten till lån med vissa säkerheter. Ursprungligen föreslogs de säkerheterna utgöras av bostäder samt fordon och båtar. I lagrådsremissen utökas avdragsrätten jämfört med det ursprungliga förslaget enligt nedan. För närmare detaljer, se lagrådsremiss.
Värdepapperslån. Ränteutgift ska dras av på lån som lämnats av ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag om utgiften är hänförlig till ett lån som är förenat med säkerhet i finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, handlas på en MTF-plattform inom EES, eller utgörs av andelar i en värdepappersfond eller specialfond. I det ursprungliga förslaget omfattades inte sådana värdepapperslån av fortsatt avdragsrätt.
Pantbankslån. Ränteutgift ska dras av om utgiften är hänförlig till ett lån som har lämnats av en pantbank. I det ursprungliga förslaget omfattades inte pantbankslån av fortsatt avdragsrätt.
Fordonslån. Fordons- och båtlån (där avdragsrätt fortsatt ska gälla) utökas med kategorierna ”skepp” och ”luftfartyg”.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
