Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?
Första juni 2020 publicerade utredningen sitt betänkande om En ny mervärdesskattelag (SOU 2020:31) även kallad NML. Förslaget remitterades direkt och remissrundan avslutades 30 november 2020 – sen dess har det varit tyst. Blev det för svårt att förenkla tro?
Uppdraget till utredaren var ambitiöst med syfte att ge en enklare och tydligare struktur, ett modernare språk och att i högre grad överensstämma med EU:s mervärdesskattedirektiv. Det senare för att undvika onödiga tveksamheter där svenska regler inte är utformade som EU:s regler. Regeringens höga ambitioner betonades i utredningsdirektiven med mål att ha tydliga, enkla och förutsägbara skatteregler, att reglerna är möjliga att förstå och att de inte leder till onödigt stora administrativa kostnader. Vidare fanns en särskild uppmaning att vara uppmärksam på möjligheter till förenklingar.
Förslaget till NML är fokuserat på struktur, språk och att närma sig EU-rätten. NML lyckas dock inte leverera på de i utredningsdirektivet särskilt framlyfta undantagen - sjukvård, tandvård, social omsorg, utbildning, finansieringstjänster och värdepappershandel, inte heller återfinns förslag på förenklingar.
Företagen, de oavlönade uppbördsmännen, tvingas till en administrativ och kostsam mardröm för att få IT-systemen att hantera komplicerade momsregler varje dag, i varje faktura och för varje transaktion (Moms i affärssystem - Funktionalitet, arbetsinsats och kostnader (svensktnaringsliv.se). Vidare får företagen även fortsatt vända sig till domstolen för att reda ut tveksamheter i gällande rätt kring undantag och andra momsregler. Mot denna bakgrund hade man hoppats att Regeringskansliet hade prioriterat att snabbt få på plats NML för att sedan kunna ta tag i jobbet att göra nödvändiga förenklingar och förbättringar av momsreglerna, inte minst hyresmomsen, importmomsen, finansmomsen, kostnadsdelning, förmedlingsbegreppet och kontantmetoden för att nämna några områden.
Momslagstiftningen ska vara förenlig med skattens principer, syften och ändamål. Skatten ska vara generell, enkel, rationell med få undantag och särregleringar, vara neutral och inte konkurrenssnedvridande, inte medföra dold kumulativ skatt, vara samhälls- och företagsekonomisk effektiv, trygga sysselsättning och produktion samt vara förenlig med EU-rätten (Momsrapport - Är mervärdesskatten en konsumtionsskatt eller företagsskatt? (svensktnaringsliv.se). Jag konstaterar att varken dagens regler eller NML når upp till dessa syften och ändamål.
Nu hoppas jag att regering och riksdag visar samma ambition som så högtidligt angavs i utredningsdirektiven och ser till att momsreglerna förenklas och förbättras - på riktigt.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
