Fortfarande i marginalskatteligans toppskikt
Förra veckan släppte OECD sin årliga tegelsten om medlemsländernas arbetsbeskattning, Taxing Wages. I vanlig ordning är det en publikation fylld till brädden med tabeller som visar hur inkomstskatt, sociala avgifter och generella bidrag träffar olika typer av hushåll. Lite extra intressant i år är förstås att den beskriver 2020, det vill säga det första pandemiåret. Och visst går det att utläsa en viss coronaeffekt i siffrorna. Klumpar man ihop alla länder och beräknar ett genomsnitt för hela OECD sjönk arbetsbeskattningen för samtliga åtta typhushåll som studeras. Störst var nedgångarna för hushåll med lägre inkomster.
Ser man till några av de mer långsiktiga utvecklingarna och zoomar in på Sverige kan man konstatera att skatten för en genomsnittlig arbetstagare höll sig i stort sett oförändrad 2020 och att denna nivå har varit relativt konstant sedan 2010. Nedgången i arbetsbeskattningen som skedde dessförinnan (se diagram nedan) hade främst att göra med reduktionen av den allmänna pensionsavgiften (2000-2006) samt införandet av jobbskatteavdraget (2007 och framåt). Under dessa år närmade vi oss OECD-genomsnittet, men efter 2010 då reformtakten varit lägre, har avståndet inte förändrats nämnvärt.
En annan intressant fråga för svensk del är givetvis marginalskatten för högre inkomster. I Taxing Wages kan denna studeras genom att se till skatten för en individ som tjänar 67 procent mer än genomsnittet. En sådan jämförelse visar att Sverige prenumererat på toppositionen i marginalskatteligan sedan 2016. Att vi knep förstaplatsen just det året berodde på att avtrappningen av jobbskatteavdraget infördes då, vilket ytterligare pressade upp marginalskatten med några procentenheter.
Men 2020 skedde som bekant en viss lindring på denna punkt, då värnskatten sent omsider avskaffades. Hur påverkade då detta jämförelsen med övriga OECD? Inte monumentalt mycket, måste man nog konstatera. Visserligen sjönk den högsta marginalskatten inkl. arbetsgivaravgift från 70 till 66 procent, men Sverige passerades bara av ett enda land i ligan, Belgien, och ligger fortfarande skyhögt över de flesta andra länder.
Att Sverige fortsatt sticker ut blir också tydligt på andra sätt i Taxing Wages data. Till exempel kan man jämföra hur den svenska marginalskattetrappan ser ut i förhållande till OECD-snittet eller snittet för övriga nordiska länder. Att på detta vis beräkna ländergenomsnitt för marginalskatten är måhända en smula okonventionellt, men samtidigt ganska illustrativt eftersom det tydligt visar i vilka intervall Sverige avviker. Som framgår av diagrammet nedan är den svenska marginalskatten generellt sett högre än både OECD- och Norden-genomsnitten, men skillnaderna blir riktigt påtagliga först då den statliga inkomstskatten slår till. I ett svep stiger då den svenska marginalskatten, inkl. arbetsgivaravgift, till cirka 64 procent att jämföra med 47 procent för övriga nordiska länder och cirka 46 procent för OECD totalt sett.
För att Sverige ska nå mer konkurrenskraftiga nivåer och marginalskattetrappan konvergera mer med omvärlden krävs alltså betydligt fler åtgärder framöver. Om man ska bli mer specifik: sänkt statlig inkomstskatt, slopad avtrappning av jobbskatteavdraget samt en uppflyttad brytpunkt.
SKRIVET AVFredrik Carlgren
