Franska akademiker föreslår höjda skatter
Få fransmän kämpar så hårt för att förändra andra länders skattesystem så att dessa mer ska efterlikna Frankrikes än Emmanuel Saez och Gabriel Zucman. De tycks drivas av ett patos att inget land bör få ha mer konkurrenskraftiga skatter än Frankrikes. Saez och Zucman är båda verksamma som professorer vid Berkeley och i den nya boken The Triumph of Injustice förespråkar de ett helt nytt skattesystem för USA (W.W. Norton & Co, 2019).
Det handlar om högre skatter, särskilt på höga inkomster och förmögenheter. Författarna drar sig inte ens för att förespråka konfiskatoriska skatter. Att riktigt höga skatter kan bromsa den ekonomiska utvecklingen så pass mycket att skärpningarna i slutänden inte ger några ökade skatteintäkter tycks de inte uppfatta som ett problem. För Saez och Zucman är skatter nämligen inte bara ett sätt att finansiera offentliga åtaganden utan det har ett värde i sig att framgångsrika entreprenörer såsom Jeff Bezos eller Mark Zuckerberg beläggs med nya och kraftigt skärpta skatter. Just dessa båda personer nämns ofta i boken. Stora förmögenheter är enligt Saez och Zucman bl a farliga eftersom de kan användas för att påverka politiken för att tillskansa sig monopol. Att bekämpa monopol istället för att beskatta dem är inte ett alternativ som Saez och Zucman reflekterar nämnvärt över.
Lite oväntat deklarerar de båda ekonomerna inledningsvis att skattepolicy inte ska tas fram av ekonomer utan måste vara en fråga för politiska beslut, sedan skriver de ändå fram och motiverar en mycket konkret skatteplan för USA. Progressiv förmögenhetsskatt, två procent på förmögenheter över 50 miljoner dollar och tre procent på förmögenheter över 1 miljard dollar. En högsta marginalskatt på 75 procent och en helt ny inkomstskatt på sex procent som ska omfatta alla inkomster utom värdet av egen bostad. Exempelvis ska aktieägare beskattas för sin del av företags vinster även om dessa inte delas ut.
De nya skatterna motivera Saez och Zucman med att de avser motverka ökad inkomstojämlikhet, som de menar inträffat på senare tid. Tesen är att de rikaste en procenten tjänar allt mer medan andras inkomster stagnerar. Just detta ofta upprepade påstående ifrågasattes nyligen av The Economist.
Tidskriften finner lite stöd för ökad koncentration av rikedom. I Storbritannien är inkomstandelen för den rikaste en-procenten inte större idag än den var i mitten på 1990-talet och i Europa har inte skillnaden mellan de 10 procent som tjänar mest och de 50 procent som tjänar minst ändrats nämnvärt under samma period. Och detsamma gäller för USA om man tar hänsyn till skatter, transfereringar och tillgång till fri sjukvård. Enligt amerikanska kongressen budgetkontor (CBO) har just tillgång till lagstadgad sjukvård svarat för 80 procent av den reala inkomstökningen för de med lägst inkomst under perioden 1979 till 2016.
Vägen till att beskatta rika hårdare går via att beskatta fler skattebaser än löneinkomst eftersom rika ofta inte har så höga löneinkomster. Även utdelningar och ej realiserade värdestegringar ska beskattas och finns det inga likvida medel såsom i nya företag föreslår Saez och Zucman att skatten kan betalas med tillgångar såsom onoterade aktier. Exempelvis menar de att Facebooks grundare Mark Zuckerberg borde betala inkomstskatt på sin andel av bolagets vinst, trots att denna inte delas ut utan återinvesteras i bolaget.
Saez och Zucman har inte bara skrivit en bok, de har även tillskrivit den demokratiska presidentkandidaten Elisabeth Warren och uppmanat henne att ta upp en amerikansk förmögenhetsskatt på sin agenda. Förslag har bemötts av kraftig kritik.
Professor Larry Summers, före detta amerikansk finansminister under Obama och rektor för Harvard konstaterade att en förmögenhetsskatt är en dålig ide som bygger på bristfällig statistik. Summers ifrågasätter Saez och Zucman kalkyler och menar att de överskattar intäkterna. Dessutom skulle en förmögenhetsskatt inte minska påverkan på politiken, tvärtom skulle den leda till att mer pengar skulle tillföras stiftelser med policypåverkan som mål.
Men The Triumph of Injustice är inte bara ett politiskt manifest. Den är också en historiebok för alla som är intresserade av höga skatter. Hade Saez och Zucman fått ändra USAs historia hade aldrig Reagans skattereform genomförts. Det är nämligen denna reform med lägre skatter som skapat vad Saez och Zucman anser vara dagens ”problem” med ökad rikedom. USA hade fram till åttiotalet progressiva inkomstskatter på upp till 90 procent och bolagsskatter på 50 procent. Att detta under lång tid varit ett problem som försvårade och hämmade entreprenörskap och företagande i USA är inget som nämns.
Det är lätt att föreslå höga skatter på befintliga framgångsrika entreprenörer – men frågan kvarstår: Hade Amazon eller Facebook överhuvudtaget blivit så framgångsrika (eller ens existerat?) om USA haft en ägarfientlig skattepolitik signerad Saez och Zucman? Vad vi kan konstatera är att Frankrike inte producerat några sådana företag i modern tid. Kanske borde Saez och Zucman dra lärdomar från USA till Frankrike istället. Jordmånen för reformer är rätt nu. Förra året avskaffade Emanuel Macron den franska förmögenhetsskatten som fick minst 42.000 euromiljonärer att lämna landet under åren 2000 till 2014 och som enligt den franske ekonomen Eric Pichet kostade Frankrike dubbelt så mycket som den gav i skatteintäkter.
SKRIVET AVAnders Ydstedt
