Gärna sänkta marginalskatter – men inte på bekostnad av entreprenörerna
På DN debatt presenteras idag ett förslag om höjda kapitalskatter, samt ett förslag om sänkta marginalskatter. Tyvärr lider analysen av att fördelningsmotiv har fått ta över den ännu viktigare frågan om tillväxt och jobb. Istället för att som författarna utgå från att det krävs ett helt jämnt fördelningsutfall vid en reform bör utgångspunkten i första hand vara ökad ekonomisk aktivitet och investeringar. I andra hand kan kakans frukter fördelas, men att tänka tvärtom leder fel. Att höja skatterna för Sveriges 400 000 entreprenörer vore skadligt för jobben och tillväxten.
Författarna argumenterar trovärdigt och välkommet för att lägre marginalskatter ger ökade skatteintäkter till staten. Kring detta finns idag ett stort och brett stöd inom forskningen. Eftersom marginalskatterna uppgår till mellan 60 och 75 procent, beroende på vilka skatter man räknar med, skulle sänkt marginalskatt göra att fler jobbar mer och företagen får lättare att hitta rätt kompetens. På några års sikt skulle skattebaserna växa så mycket att skatteintäkterna blir större efter reformen än före. Stannar man vid att ”bara” sänka marginalskatterna så får alltså vissa personer som idag betalar världens högsta skatter på arbete behålla mer av sina egna pengar, samtidigt som staten får in mer skattepengar på några års sikt. Ingen får det sämre, några skulle drabbas mindre av våra drakoniska marginalskatter och staten kan lägga ännu mer resurser på valda viktiga ändamål. Vad mer kan en politiker egentligen önska sig av en reform?
Trots detta menar författarna att politikerna behöver öka skatteintäkterna ytterligare genom att också höja kapitalskatterna. Här verkar man dock inte inse att på samma sätt som sänkta marginalskatter påverkar människors beslut om arbete och företagande, så skulle höjda skatter på avkastningen från företagande påverka viljan och aktiviteten inom företagandet och entreprenörskapet. Skatteintäkterna skulle inte öka på det sätt som författarna verkar hoppas, men det kortsiktiga fördelningsmässiga utfallet skulle bli jämnare. Om skärpt skatt gör att framgångsrika företagare väljer att helt avstå från att investera eller att göra det i andra länder jämnas också fördelningen ut, men vi blir sammantaget fattigare.
Artikeln saknar det långa perspektivet, då investeringar och sysselsättning skulle drabbas negativt. Redan idag är den svenska kapitalskatten på 30 procent väsentligt högre än i omvärlden. Den lägre tjugoprocentiga skattesatsen som berör våra mindre entreprenörer och som omgärdas av begränsningsregler är i linje med genomsnittet i omvärlden. Det är alltså snarare så att de svenska kapitalskatterna generellt skulle behöva sänkas till 20 procent för alla typer av ägare. Det skulle kraftigt öka entreprenörskapet, investeringarna och skattebaserna på sikt. Sänkta marginalskatter är bra och bör genomföras omedelbart. Men höjda kapitalskatter på entreprenörer skulle motverka det genom att investeringar och sysselsättning skadas.
SKRIVET AVJohan Lidefelt
