Grumlad bild av skatteförändringar
Svenskt Näringsliv välkomnar visserligen dagens besked från regeringen att man avser bygga ut jobbskatteavdraget nästa år. Det är en bra åtgärd som stärker incitamenten till arbete och är väldokumenterat effektiv i att öka sysselsättningen och minska utanförskapet.
Samtidigt grumlas helhetsbilden betänkligt av att regeringen, vad det verkar, inte ser ut att gå vidare med deras tidigare förslag om att också slopa avtrappningen av jobbskatteavdraget. Avtrappningen utgör ett av de mest skadliga inslagen vi har i skattesystemet. Den har ända sedan dess införande 2016 bidragit till att hålla tillbaka antalet arbetade timmar och att dämpa utvecklingen av produktiviteten. Problemen är så pass omfattande att till och med själva skatteintäkterna långsiktigt lider skada på grund av att skattebasen krymper.
En slopad avtrappning har dessutom blivit ännu mer angelägen efter det negativa beskedet att skiktgränsen kommer att frysas nästa år. Konkret betyder detta att drygt 300 000 fler personer kommer att behöva betala statlig inkomstskatt jämfört med om uppräkningen hade skett i enlighet med nuvarande lagstiftning. Det här berör rör sig inte bara någon liten priviligierad klick i samhället utan ett brett spektrum av yrkeskategorier: allt ifrån lärare och sjuksköterskor till ingenjörer och mjukvaruutvecklare.
Exempelvis innebär frysningen att uppskattningsvis 54 000 mjukvaru- och systemutvecklare kommer att behöva betala statlig inkomstskatt nästa år. 43 procent fler än vad som annars hade blivit fallet. Bilden ser likartad ut för flera andra yrkesgrupper. Detta är knappast en politik som premierar flit och förkovran. Utbildningspremien, det ekonomiska värdet av att utbilda sig vidare, ligger redan på en internationellt sett mycket låg nivå i Sverige. Sverige behöver förbättra konkurrenskraften på detta område, inte försämra den.
Om regeringen, utöver förstärkningen av jobbskatteavdraget, också tagit bort dess avtrappning hade en del av frysningens negativa konsekvenser kunnat mildras. Det är olyckligt att den möjligheten nu ser ut att gå om intet.
Denna text publicerades först på svensktnaringsliv.se 230904
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform. Vi får ve...
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass. Men den positionen kan inte tas för giv...
Välkommet nytt FoU-incitament – nu gäller det att hålla i nivån

Sverige behöver fler investeringar i forskning och utveckling. Därför är det glädjande att regeringen nu går vidare med förslaget om ett nytt skatteincitament som kan stärka företagens drivkrafter att lägga mer FoU-verksamhet här, skriver skattejuristen Katarina Bartels i ett blogginlägg.
Skatt på ägande hotar tillväxten
”Pengar i ett företag är inte fria konsumtionsmedel. De finansierar investeringar, utgör buffert och bär företagandets risk”, skriver Johan Fall, chef för skatteavdelningen, i ett blogginlägg och i en replik på DN debatt.
Sverige behöver många skattereformer och framför allt rätt skattereformer
Det är återigen populärt att efterlysa en stor skattereform.
Systemet för finansiell rapportering ska ses över
Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att göra en översyn av systemet för företagens finansiella rapportering och föreslå åtgärder för att förstärka kvaliteten i den information som rapporteras. Arbetet ska ledas av Bolagsverket och övriga deltagande myndigheter är Bokföringsnämnden, E...
