Grumlad bild av skatteförändringar
Svenskt Näringsliv välkomnar visserligen dagens besked från regeringen att man avser bygga ut jobbskatteavdraget nästa år. Det är en bra åtgärd som stärker incitamenten till arbete och är väldokumenterat effektiv i att öka sysselsättningen och minska utanförskapet.
Samtidigt grumlas helhetsbilden betänkligt av att regeringen, vad det verkar, inte ser ut att gå vidare med deras tidigare förslag om att också slopa avtrappningen av jobbskatteavdraget. Avtrappningen utgör ett av de mest skadliga inslagen vi har i skattesystemet. Den har ända sedan dess införande 2016 bidragit till att hålla tillbaka antalet arbetade timmar och att dämpa utvecklingen av produktiviteten. Problemen är så pass omfattande att till och med själva skatteintäkterna långsiktigt lider skada på grund av att skattebasen krymper.
En slopad avtrappning har dessutom blivit ännu mer angelägen efter det negativa beskedet att skiktgränsen kommer att frysas nästa år. Konkret betyder detta att drygt 300 000 fler personer kommer att behöva betala statlig inkomstskatt jämfört med om uppräkningen hade skett i enlighet med nuvarande lagstiftning. Det här berör rör sig inte bara någon liten priviligierad klick i samhället utan ett brett spektrum av yrkeskategorier: allt ifrån lärare och sjuksköterskor till ingenjörer och mjukvaruutvecklare.
Exempelvis innebär frysningen att uppskattningsvis 54 000 mjukvaru- och systemutvecklare kommer att behöva betala statlig inkomstskatt nästa år. 43 procent fler än vad som annars hade blivit fallet. Bilden ser likartad ut för flera andra yrkesgrupper. Detta är knappast en politik som premierar flit och förkovran. Utbildningspremien, det ekonomiska värdet av att utbilda sig vidare, ligger redan på en internationellt sett mycket låg nivå i Sverige. Sverige behöver förbättra konkurrenskraften på detta område, inte försämra den.
Om regeringen, utöver förstärkningen av jobbskatteavdraget, också tagit bort dess avtrappning hade en del av frysningens negativa konsekvenser kunnat mildras. Det är olyckligt att den möjligheten nu ser ut att gå om intet.
Denna text publicerades först på svensktnaringsliv.se 230904
Dansk skattereform sänker bolagsskatt och marginalskatt

Nyligen beslutade Finlands riksdag att sänka bolagsskatten till 18 procent från och med nästa år. Nu sänker även Danmark bolagsskatten från 22 till 19 procent och ta bort två steg i den statliga inkomstskatten. Syftet är att stärka företagens konkurrenskraft och göra det mer lönsamt att arbeta.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
