Grumlad bild av skatteförändringar
Svenskt Näringsliv välkomnar visserligen dagens besked från regeringen att man avser bygga ut jobbskatteavdraget nästa år. Det är en bra åtgärd som stärker incitamenten till arbete och är väldokumenterat effektiv i att öka sysselsättningen och minska utanförskapet.
Samtidigt grumlas helhetsbilden betänkligt av att regeringen, vad det verkar, inte ser ut att gå vidare med deras tidigare förslag om att också slopa avtrappningen av jobbskatteavdraget. Avtrappningen utgör ett av de mest skadliga inslagen vi har i skattesystemet. Den har ända sedan dess införande 2016 bidragit till att hålla tillbaka antalet arbetade timmar och att dämpa utvecklingen av produktiviteten. Problemen är så pass omfattande att till och med själva skatteintäkterna långsiktigt lider skada på grund av att skattebasen krymper.
En slopad avtrappning har dessutom blivit ännu mer angelägen efter det negativa beskedet att skiktgränsen kommer att frysas nästa år. Konkret betyder detta att drygt 300 000 fler personer kommer att behöva betala statlig inkomstskatt jämfört med om uppräkningen hade skett i enlighet med nuvarande lagstiftning. Det här berör rör sig inte bara någon liten priviligierad klick i samhället utan ett brett spektrum av yrkeskategorier: allt ifrån lärare och sjuksköterskor till ingenjörer och mjukvaruutvecklare.
Exempelvis innebär frysningen att uppskattningsvis 54 000 mjukvaru- och systemutvecklare kommer att behöva betala statlig inkomstskatt nästa år. 43 procent fler än vad som annars hade blivit fallet. Bilden ser likartad ut för flera andra yrkesgrupper. Detta är knappast en politik som premierar flit och förkovran. Utbildningspremien, det ekonomiska värdet av att utbilda sig vidare, ligger redan på en internationellt sett mycket låg nivå i Sverige. Sverige behöver förbättra konkurrenskraften på detta område, inte försämra den.
Om regeringen, utöver förstärkningen av jobbskatteavdraget, också tagit bort dess avtrappning hade en del av frysningens negativa konsekvenser kunnat mildras. Det är olyckligt att den möjligheten nu ser ut att gå om intet.
Denna text publicerades först på svensktnaringsliv.se 230904
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
