Grumlad bild av skatteförändringar
Svenskt Näringsliv välkomnar visserligen dagens besked från regeringen att man avser bygga ut jobbskatteavdraget nästa år. Det är en bra åtgärd som stärker incitamenten till arbete och är väldokumenterat effektiv i att öka sysselsättningen och minska utanförskapet.
Samtidigt grumlas helhetsbilden betänkligt av att regeringen, vad det verkar, inte ser ut att gå vidare med deras tidigare förslag om att också slopa avtrappningen av jobbskatteavdraget. Avtrappningen utgör ett av de mest skadliga inslagen vi har i skattesystemet. Den har ända sedan dess införande 2016 bidragit till att hålla tillbaka antalet arbetade timmar och att dämpa utvecklingen av produktiviteten. Problemen är så pass omfattande att till och med själva skatteintäkterna långsiktigt lider skada på grund av att skattebasen krymper.
En slopad avtrappning har dessutom blivit ännu mer angelägen efter det negativa beskedet att skiktgränsen kommer att frysas nästa år. Konkret betyder detta att drygt 300 000 fler personer kommer att behöva betala statlig inkomstskatt jämfört med om uppräkningen hade skett i enlighet med nuvarande lagstiftning. Det här berör rör sig inte bara någon liten priviligierad klick i samhället utan ett brett spektrum av yrkeskategorier: allt ifrån lärare och sjuksköterskor till ingenjörer och mjukvaruutvecklare.
Exempelvis innebär frysningen att uppskattningsvis 54 000 mjukvaru- och systemutvecklare kommer att behöva betala statlig inkomstskatt nästa år. 43 procent fler än vad som annars hade blivit fallet. Bilden ser likartad ut för flera andra yrkesgrupper. Detta är knappast en politik som premierar flit och förkovran. Utbildningspremien, det ekonomiska värdet av att utbilda sig vidare, ligger redan på en internationellt sett mycket låg nivå i Sverige. Sverige behöver förbättra konkurrenskraften på detta område, inte försämra den.
Om regeringen, utöver förstärkningen av jobbskatteavdraget, också tagit bort dess avtrappning hade en del av frysningens negativa konsekvenser kunnat mildras. Det är olyckligt att den möjligheten nu ser ut att gå om intet.
Denna text publicerades först på svensktnaringsliv.se 230904
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...