Grumlad bild av skatteförändringar
Svenskt Näringsliv välkomnar visserligen dagens besked från regeringen att man avser bygga ut jobbskatteavdraget nästa år. Det är en bra åtgärd som stärker incitamenten till arbete och är väldokumenterat effektiv i att öka sysselsättningen och minska utanförskapet.
Samtidigt grumlas helhetsbilden betänkligt av att regeringen, vad det verkar, inte ser ut att gå vidare med deras tidigare förslag om att också slopa avtrappningen av jobbskatteavdraget. Avtrappningen utgör ett av de mest skadliga inslagen vi har i skattesystemet. Den har ända sedan dess införande 2016 bidragit till att hålla tillbaka antalet arbetade timmar och att dämpa utvecklingen av produktiviteten. Problemen är så pass omfattande att till och med själva skatteintäkterna långsiktigt lider skada på grund av att skattebasen krymper.
En slopad avtrappning har dessutom blivit ännu mer angelägen efter det negativa beskedet att skiktgränsen kommer att frysas nästa år. Konkret betyder detta att drygt 300 000 fler personer kommer att behöva betala statlig inkomstskatt jämfört med om uppräkningen hade skett i enlighet med nuvarande lagstiftning. Det här berör rör sig inte bara någon liten priviligierad klick i samhället utan ett brett spektrum av yrkeskategorier: allt ifrån lärare och sjuksköterskor till ingenjörer och mjukvaruutvecklare.
Exempelvis innebär frysningen att uppskattningsvis 54 000 mjukvaru- och systemutvecklare kommer att behöva betala statlig inkomstskatt nästa år. 43 procent fler än vad som annars hade blivit fallet. Bilden ser likartad ut för flera andra yrkesgrupper. Detta är knappast en politik som premierar flit och förkovran. Utbildningspremien, det ekonomiska värdet av att utbilda sig vidare, ligger redan på en internationellt sett mycket låg nivå i Sverige. Sverige behöver förbättra konkurrenskraften på detta område, inte försämra den.
Om regeringen, utöver förstärkningen av jobbskatteavdraget, också tagit bort dess avtrappning hade en del av frysningens negativa konsekvenser kunnat mildras. Det är olyckligt att den möjligheten nu ser ut att gå om intet.
Denna text publicerades först på svensktnaringsliv.se 230904
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
