Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 miljoner euro i nettoomsättning. De nya tröskelvärdena ska gälla för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2027 eller senare. Samtidigt öppnas möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa de nya gränserna redan för räkenskapsår som inleds mellan 2025 och 2026.
CSRD är ett omfattande regelverk som kräver tydlighet och långsiktighet för att företagen ska kunna anpassa sig på ett rimligt sätt. Hittills har osäkerheten kring direktivets tillämpningsområde varit stor vilket skapat både onödiga kostnader och administrativa bördor. Svenskt Näringsliv har påtalat vikten av att minimera dessa effekter genom att skyndsamt agera för att implementera de nya tröskelvärdena i svensk rätt. Helst borde de höjda tröskelvärdena införas redan för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare, i likhet med hur Tyskland valt att genomföra CSRD.
En positiv nyhet är att regeringen verkar ha förstått behovet av att handla snabbt och därför beslutat att ge en utredning i uppdrag att genomföra ändringarna i CSRD i svensk rätt. Uppdraget har utformats som ett tilläggsdirektiv till Utredningen om oberoende granskning av hållbarhetsrapporter samt en översyn av befintliga företagskategorier i årsredovisningslagen (Ju 2025:11). I utredningens uppdrag ingår att skapa större flexibilitet för företagen, minska den administrativa bördan samt förbättra företagens möjligheter till konkurrens och tillväxt. Ett delbetänkande med förslag på hur ändringarna i CSRD ska genomföras ska redovisas senast 17 april 2026. Det möjliggör att lagändringarna kan utformas så att företag som hamnat i den situationen att de behövt anpassa sin rapportering för 2025, men inte når upp till de höjda tröskelvärdena, kan undantas helt från och med 2026.
Genom tilläggsdirektivet får utredningen dessutom ett uppdrag att se över kravet på notupplysningar om ägarandelar i dotterföretag. En sådan översyn är välbehövlig med hänsyn till att upplysningarna, i synnerhet för stora företag med många indirekta innehav, kan bli mycket omfattande. Det uppdraget ska slutredovisas den 29 september 2026.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.
Välkomna men otillräckliga förslag på lättnader i redovisningskraven
Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter har lämnat flera välkomna förslag på regelförenklingar på redovisningsområdet.
Skräm inte bort dem som bygger Sverige
Sverige behöver fler företagare som investerar, bygger bolag och skapar jobb. Då är det svårt att förstå varför somliga akademiker återigen diskuterar en skatt som gör Sverige mindre attraktivt för just dessa människor.
Skatteseminarier under Tillväxtveckan

Under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka arrangerades fem seminarier om skattefrågor. Dessutom visades en dokumentärfilm om framgångsrika skattereformer. Här har jag samlat kort information om seminarierna med länkar till artiklar, rapport och i flera fall kan även seminarierna ses i efterhand.
Smygändring utan motivering – Skatteverket måste klargöra momsfrågan

Svenskt Näringsliv har skickat ett brev till Skatteverket med begäran om ett skyndsamt och samlat klargörande om hur moms på förmånsbilar (personbil mot förmån, förmånsbil mot brutto- eller nettolöneavdrag) ska hanteras.
