Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 miljoner euro i nettoomsättning. De nya tröskelvärdena ska gälla för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2027 eller senare. Samtidigt öppnas möjligheten för medlemsstaterna att tillämpa de nya gränserna redan för räkenskapsår som inleds mellan 2025 och 2026.
CSRD är ett omfattande regelverk som kräver tydlighet och långsiktighet för att företagen ska kunna anpassa sig på ett rimligt sätt. Hittills har osäkerheten kring direktivets tillämpningsområde varit stor vilket skapat både onödiga kostnader och administrativa bördor. Svenskt Näringsliv har påtalat vikten av att minimera dessa effekter genom att skyndsamt agera för att implementera de nya tröskelvärdena i svensk rätt. Helst borde de höjda tröskelvärdena införas redan för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare, i likhet med hur Tyskland valt att genomföra CSRD.
En positiv nyhet är att regeringen verkar ha förstått behovet av att handla snabbt och därför beslutat att ge en utredning i uppdrag att genomföra ändringarna i CSRD i svensk rätt. Uppdraget har utformats som ett tilläggsdirektiv till Utredningen om oberoende granskning av hållbarhetsrapporter samt en översyn av befintliga företagskategorier i årsredovisningslagen (Ju 2025:11). I utredningens uppdrag ingår att skapa större flexibilitet för företagen, minska den administrativa bördan samt förbättra företagens möjligheter till konkurrens och tillväxt. Ett delbetänkande med förslag på hur ändringarna i CSRD ska genomföras ska redovisas senast 17 april 2026. Det möjliggör att lagändringarna kan utformas så att företag som hamnat i den situationen att de behövt anpassa sin rapportering för 2025, men inte når upp till de höjda tröskelvärdena, kan undantas helt från och med 2026.
Genom tilläggsdirektivet får utredningen dessutom ett uppdrag att se över kravet på notupplysningar om ägarandelar i dotterföretag. En sådan översyn är välbehövlig med hänsyn till att upplysningarna, i synnerhet för stora företag med många indirekta innehav, kan bli mycket omfattande. Det uppdraget ska slutredovisas den 29 september 2026.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
