Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i underlaget höjt de trösklar som tillämpas för kravet på att bolag ska ha en revisor. Förändringarna är delvis en följd av den inflationsjustering som gjordes av EU:s redovisningsdirektiv 2023 och som innebär att gränsvärdena för vilka företag som enligt EU-rätten måste omfattas av revision höjdes med 25 %. Nio länder har dock höjt trösklarna mer än vad som är motiverat av inflationen.
I EU omfattar revisionsplikten företag som uppfyller fler än ett av gränsvärdena 50 anställda, fem miljoner euro i balansomslutning och tio miljoner euro i nettoomsättning. Ungefär hälften av länderna som ingått i undersökningen tillämpar gränsvärden som ligger i paritet med detta eller ännu högre. Inte något land har full revisionsplikt som omfattar alla bolag oavsett storlek. De väsentligt lägre trösklar för krav på revision som tillämpas i Sverige, Finland, Malta och Cypern sticker dock ut i en jämförelse med övriga Europa.
Enligt svensk lagstiftning ska bolag som uppfyller fler än ett av gränsvärdena tre anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och tre miljoner kronor i nettoomsättning ha en revisor. Dessa gränsvärden har varit oförändrade sedan 2010 när revisionsplikten avskaffades. Tar man hänsyn till inflationen, som kumulerat uppgår till cirka 38 % under perioden från 2010 fram till idag, har Sverige därmed i motsats till de flesta länder i Europa i praktiken skärpt kraven.
Frågan om gränsvärden för revision hänger samman med företagens regelbörda och konkurrensvillkor. Revision är en värdefull tjänst som kan göra stor nytta även i de mindre företagen. De trösklar som tillämpas i Sverige innebär dock att svenska företag får högre påtvingade kostnader än företag i konkurrentländerna. Den enskilda företagaren bör därför, i likhet med företagare i stort sett hela övriga EU, i högre utsträckning själv tillåtas att avgöra i vilken utsträckning det finns skäl att anlita en revisor. En inflationsjustering av nuvarande trösklar är åtminstone ett första steg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
Risk för danskt självmål med förlegad skatt

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen utlyst val den 24 mars och hennes parti Socialdemokratiet har ett förslag om en återinförd förmögenhetsskatt på sin valagenda. Förslaget är en skatt på 0,5 procent på förmögenheter över 25 miljoner danska kronor som träffar 22 000 danskar och är enligt f...
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
