Höjningen av drivmedelsskatten rullar på trots förslag om sänkning
I promemorian ”Sänkt skatt på drivmedel” föreslår regeringspartierna tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet att skatten på bensin, inklusive moms, ska sänkas med 16,25 öre per liter bensin och 12,6 öre per liter diesel. Sänkningen görs för att kompensera för kravet på högre reduktionsnivåer inom reduktionsplikten som införs den 1 januari 2020 och som förmodas innebära en höjning av priset vid pump på grund av högre andel biodrivmedel i bensin och diesel.
Den föreslagna sänkningen äts dock upp av att såväl KPI-uppräkningen som tillägget till denna uppräkning på ytterligare två procentenheter återinförs efter att Moderaterna och Kristdemokraterna fryst dessa indexeringar från den 1 juli och fram till 31 december 2019. Den sammanlagda effekten blir att skatten på bensin ökar med 15 öre per liter bensin och skatten på diesel höjs med 10,25 öre per liter från den 1 januari 2020.
Svenskt Näringsliv är och var mycket kritisk vid införandet av överindexeringen, dvs. tillägget om två procentenheter utöver KPI. Skälen till detta är flera.
Det är anmärkningsvärt att det etablerats ett helt nytt system för automatisk skattehöjning på drivmedel, där riksdagens årliga beslutsfattande i praktiken rundas. Överindexeringen innebär på 20 års sikt en 50 procentig höjning av skatterna utan att riksdagen fattat några nya beslut.
Ett starkt vägande skäl till ett direkt avskaffande av överindexeringen är att Sverige numera har en reduktionsplikt, vilken successivt tvingar drivmedelsdistributörer att blanda in större och större andel biobränslen i fossila drivmedel. Med reduktionsplikten blir överindexeringen av skatten ett dubbelt styrmedel. Eftersom reduktionsplikten i sig ökar incitamenten för omvandling kan indexmodellen och dess styreffekt inte längre motiveras.
Utöver de totala skattehöjningarna på bensin och diesel finns en uppbar risk att drivmedelsbolagen behöver höja priserna med på grund av ökade kostnader för att efterleva kravet på en ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. Kostnaden för mobilitet ser ut att öka under nästa år med exempelvis högre skatt på drivmedel och en höjning av fordonsskatten för de flesta bilar. Sammantaget riskerar detta leda till att kostnaderna ökar för transporter generellt och därmed få negativa effekter på företagens konkonkurrenskraft och Sveriges tillväxt och sysselsättning.
SKRIVET AVRobert Lönn
