Höjningen av drivmedelsskatten rullar på trots förslag om sänkning
I promemorian ”Sänkt skatt på drivmedel” föreslår regeringspartierna tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet att skatten på bensin, inklusive moms, ska sänkas med 16,25 öre per liter bensin och 12,6 öre per liter diesel. Sänkningen görs för att kompensera för kravet på högre reduktionsnivåer inom reduktionsplikten som införs den 1 januari 2020 och som förmodas innebära en höjning av priset vid pump på grund av högre andel biodrivmedel i bensin och diesel.
Den föreslagna sänkningen äts dock upp av att såväl KPI-uppräkningen som tillägget till denna uppräkning på ytterligare två procentenheter återinförs efter att Moderaterna och Kristdemokraterna fryst dessa indexeringar från den 1 juli och fram till 31 december 2019. Den sammanlagda effekten blir att skatten på bensin ökar med 15 öre per liter bensin och skatten på diesel höjs med 10,25 öre per liter från den 1 januari 2020.
Svenskt Näringsliv är och var mycket kritisk vid införandet av överindexeringen, dvs. tillägget om två procentenheter utöver KPI. Skälen till detta är flera.
Det är anmärkningsvärt att det etablerats ett helt nytt system för automatisk skattehöjning på drivmedel, där riksdagens årliga beslutsfattande i praktiken rundas. Överindexeringen innebär på 20 års sikt en 50 procentig höjning av skatterna utan att riksdagen fattat några nya beslut.
Ett starkt vägande skäl till ett direkt avskaffande av överindexeringen är att Sverige numera har en reduktionsplikt, vilken successivt tvingar drivmedelsdistributörer att blanda in större och större andel biobränslen i fossila drivmedel. Med reduktionsplikten blir överindexeringen av skatten ett dubbelt styrmedel. Eftersom reduktionsplikten i sig ökar incitamenten för omvandling kan indexmodellen och dess styreffekt inte längre motiveras.
Utöver de totala skattehöjningarna på bensin och diesel finns en uppbar risk att drivmedelsbolagen behöver höja priserna med på grund av ökade kostnader för att efterleva kravet på en ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. Kostnaden för mobilitet ser ut att öka under nästa år med exempelvis högre skatt på drivmedel och en höjning av fordonsskatten för de flesta bilar. Sammantaget riskerar detta leda till att kostnaderna ökar för transporter generellt och därmed få negativa effekter på företagens konkonkurrenskraft och Sveriges tillväxt och sysselsättning.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
