Hörsammad kritik i bolagsskatteförslag men vissa brister tycks kvarstå

I den lagrådsremiss om nya skatteregler för företagssektorn som finansministern aviserade idag har regeringen hörsammat mycket av kritiken från Svenskt Näringsliv med flera . Det är välkommet men på några områden hade förslagen kunnat gå längre. Efter mandatperiodens kanonad av framlagda skattehöjningar på ca 70 miljarder kr är det hög tid att växla riktning till skatteåtgärder som främjar tillväxt. Konkurrenskraftiga skatteregler för företagen är avgörande för investeringar, jobb och tillväxt. Så snart lagrådsremissen i sin helhet blir tillgänglig kommer den analyseras noggrannare.

I jämförelse med utformningen i det tidigare förslag som remitterades förra året är nu de objektiva reglerna för att begränsa ränteavdrag bättre anpassade till standarder och nivåer som gäller i omvärlden. Dock tycks brister kvarstå i form av rättsosäkra, subjektiva regler för vissa ränteavdrag och regeringen tycks inte heller ha nyttjat alla möjligheter som erbjuds, bl.a. när det gäller koncerner.

Sänkningen av bolagsskattesatsen till 20,6 procent är välkommen. Sverige kommer därmed strax under snittet i såväl EU (21,29 procent) som OECD (23,5 procent). En noggrannare analys behövs för att avgöra möjligheterna att sänka skattesatsen ytterligare. Hög beredskap behövs till fortsatta sänkningar i en internationell miljö där bl.a. USA nyligen sänkt sin skattesats från 35 till 21 procent och där Storbritannien nyligen sänkte till 19 procent och aviserat ytterligare sänkning till 17 procent.

Det är också positivt att regeringen dragit tillbaka sitt tidigare förslag om begränsade förlustavdrag. Det hade närmast retroaktiv karaktär då det försämrade och inskränkte principen om kvittningsbara vinster och förluster under företags livslängd. Detta förslag försvagade också skattepolitikens trovärdighet. Till en del kan den skadan redan vara skedd men det är ändå välgörande att regeringen till sist tagit sitt förnuft till fånga och skrotat dessa tankar.

Dagens förslag innebär en EBITDA-modell istället för den internationellt avvikande EBIT-varianten som Finansdepartementet tidigare förespråkat. Vidare har avdragstaket i lagrådsremissen höjts från 25 till 30 procent, vilket är i nivå med EU-direktiv och de flesta konkurrentländer inklusive Tyskland, Belgien, Italien, Spanien och Storbritannien. Fribeloppet för mindre företag har höjts i lagrådsremissen till 5 miljoner kr, vilket är betydligt bättre än de 100 000 kr som regeringen tidigare varit inne på. Ännu återstår dock en bit till nivån vid 3 miljoner euro, vilket är vad EU-direktivet medger och också vad som tillämpas i bland annat Tyskland.

När det gäller subjektiva regler tycks tyvärr regeringen vidhålla sitt förslag om avdragsbegränsningar grundade på subjektiva bedömningar av affärsmässighet. Dessa regler har mött åtskillig kritik från företag, akademi och näringslivsorganisationer och även från EU-kommissionen. Problemen med reglerna understryks av det faktum att Högsta förvaltningsdomstolen ansett att de inte lämpar sig för förhandsbesked. Regelverket är rättsosäkert, för många företag råder osäkerhet om avdrags­rätten och antalet tvister med Skatteverket är idag stort. Visserligen menar Finansdepartementet att förslaget medför en insnävning av tillämpningsområdet, men vissa delar kan snarare innebära utvidgning med kvarstående rättsosäkerhet.

Inom ramen för det EU-direktiv som Sverige behöver leva upp till finns möjlighet att medge regler för utökad rätt till ränteavdrag för företag som ingår i koncern med högre extern upplåning. Enskilda bolags ränteavdragsutrymme kan utökas upp till koncernens externa skuldsättningsgrad eller EBITDA-kvot. Regeringen tycks inte ha nyttjat denna möjlighet till att lindra effekterna för investeringstunga företag/koncerner, som drabbas särskilt hårt av ränteavdragsbegränsningar. Det skulle skilja sig från exempelvis Tyskland och Storbritannien och flera länder kan nu komma att följa i deras spår.

Det är viktigt att Sverige beaktar och bevakar konkurrenskraften i företagsbeskattningen. I detta ligger att följa upp hur andra EU-länder väljer att implementera direktivet, men även att säkerställa att brister som finns kvar i förslagen reds ut och åtgärdas. På så vis kan vi öka investeringar, skapa sysselsättning och säkra välfärd och välstånd.