Hot om försämrade skatteregler hämmar företagens tillväxt
En färsk rapport, som tagits fram inom Svenskt Näringslivs interna utbildningsprogram, visar att hot om försämrade regler om entreprenörsskatt, de s.k. 3:12-reglerna, får företag att agera på ett sätt som har en negativ påverkan på investeringsvilja och möjligheten att anställa. Något som i sin tur försämrar företagens tillväxt och i förlängningen påverkar hela välfärdsstaten Sverige.
I den enkätundersökning med 1 270 responderande företag, som ligger till grund för rapporten, uppger drygt 30 procent av de företag där ägarna tillämpar reglerna om entreprenörsskatt, att företaget mot bakgrund av förslag om försämrade regler år 2017 gjorde högre utdelningar än vad som annars skulle varit fallet. Närmare hälften av dessa företagen uppgav att de högre utdelningarna fick negativa konsekvenser för företagets investeringar och/eller långsiktiga försörjningsförmåga. Enkäten indikerar att enbart ett förslag om försämrade regler i sig påverkar sysselsättning och produktutveckling på ett negativt sätt.
Företagen vittnar vidare om vikten av långsiktiga och förutsägbara regler för beskattning av utdelning i fåmansföretag, då incitamenten i regelverket är helt avgörande för att orka driva företag med många anställda. De främjande inslagen i 3:12-reglerna är enligt respondenterna ett bra incitament för att starta, driva och utveckla företag. Vidare understryks riskerna med att driva eget företag. Entreprenörernas verklighet består av mycket obetald övertid, risker vid etablering av bolaget, samt frånvaro av skyddsnät vid sjukdom etcetera. Reglerna om entreprenörsskatt kompenserar i viss utsträckning för dessa nackdelar för många företagare.
Samtliga riksdagspartier har tillfrågats kring deras inställning i förhållande till nuvarande utformning av reglerna om entreprenörsskatt och i rapporten sammanställs partiernas svar. Politiska beslutsfattare behöver vara medvetna om att det räcker med aviseringar om att villkoren för delägarna kan komma att försämras för att de ska agera. Detta behöver tas på allvar och föranleda eftertanke innan förslag läggs fram eller uttalanden om behov av försämringar görs. Politiken har ett ansvar att skapa långsiktiga spelregler för näringslivet, eftersom kortsiktiga lösningar riskerar skapa oro hämmad tillväxt och dämpad investeringsvilja. Långsiktiga spelregler är centrala eftersom investeringar och företagande bygger på antaganden om hur det ser ut på lång sikt.
Merparten av jobbtillväxten i Sverige genereras av små och medelstora företag. Små och medelstora företag är därmed en viktig välståndsgenerator. Goda incitament att bedriva verksamhet i fåmansföretag är därför inte bara viktigt för de aktuella entreprenörerna själva utan även viktigt för Sverige och svenskt välstånd. Varje persons möjlighet att gå till ett arbete bygger på en annan persons möjlighet att anställa. Ska det gå bra för Sverige måste det gå bra för svenska företag.
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
