Implementering av minimibeskattnings-direktivet
Igår den 15 maj gick remisstiden ut för två remisser med förslag till en implementering av det EU-direktiv som bl.a. innebär krav på medlemsländerna att implementera det av OECD framtagna, och av Inclusive framework (IF) antagna, GloBE-regelverket, eller pelare 2-systemet som det oftast benämns. Regelverket framstår som ett av de mest komplexa som utarbetats och antagits i modern tid.
De två produkter som remitterats är delbetänkandet En lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SOU 2023:6) och promemorian Kompletteringar till delbetänkandet En lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SOU 2023:6).
Mot bakgrund av den komplexitet som följer med ett globalt skatteregelverk som detta får särskilt höga krav på en beredningsprocess av god kvalitet ställas, såväl på internationell som nationell nivå.
Arbetet inom OECD/IF får anses ha forcerats fram allt för snabbt för att kunna säkerställa goda förutsättningar för en nationell reglering av god kvalitet. Ett flertal frågor är ännu inte hanterade av OECD. Det handlar bland annat om permanenta förenklingsregler (s.k. safe harbours) samt vissa centrala frågor avseende valutakurser och uppskjuten skatt. Samtidigt är det nu inte längre praktiskt möjligt att förhindra att företagen drabbas av regelverkets skyldigheter redan från kommande årsskifte. Berörda koncerner har till följd av detta hamnat i en situation där arbetet med att skapa rutiner och system för efterlevnad av regelverket behöver ske med stor skyndsamhet och under ovisshet om hur det slutliga regelverket kommer att utformas och hur det ska tolkas.
Det är tydligt att en sekventiell hantering av det aktuella ärendet (först förhandling om modellregler i OECD, därefter förhandlingar om ett EU-direktiv, därefter en ofullständig SOU och slutligen kompletterande PM från Finansdepartementet), med korta remisstider, inte uppfyller rimliga krav på nationell beredning i sak. Bristerna i klarhet och framförhållning vältras över på företagen på ett oacceptabelt sätt.
Regeringen borde i ett tidigt skede ha skapat en “permanent plattform” som hade gjort det möjligt för intressenter att fortlöpande ge synpunkter till regeringen under hela processen på ett sammanhållet sätt. Vidare borde regeringen mycket tidigare ha utrett konsekvenserna för svenska företag och börjat skissera på hur en svensk reglering skulle kunna utformas. På så sätt hade misstag kunnat undvikas, regeringen hade fått ett bättre underlag såväl i internationella förhandlingar som vid implementering och företagen hade tidigare kunna få en uppfattning om effekterna av den kommande regleringen.
Den situation som OECD, EU och dess medlemsstater försatt företagen i är inte acceptabel. Berörda internationella organ, skattemyndigheter och politiker måste nu inse behovet av att i möjligaste mån underlätta för företagen att fullgöra skyldigheterna i regelverket. Behovet innefattar såväl kompletteringar, justeringar och förtydliganden av regelverket som förbättrad vägledning.
EU-direktivet begränsar i mycket stor utsträckning möjligheterna för Sverige att vid den nu aktuella implementeringen läka brister i regelverket. När det gäller utformning av sanktioner är dock utrymmet för lättnader som kan göra företagens situation mer rättssäker och mindre pressad betydande. Ett flertal remissinstanser lyfter just behovet av mer proportionerligt utformade sanktionsregleringar, bl.a. att de bör begränsas till situationer av uppsåt eller grov oaktsamhet.
I det fortsatta internationella arbetet är det viktigt att regeringen och Skatteverket tar tillvara samtliga de möjligheter till förenklingar som erbjuds nu, och som kommer att erbjudas, inte minst när det gäller s.k. safe harbours och tillsammans agerar för att frågor som är betydelsefulla utifrån hur den svenska bolagsbeskattningen är konstruerad hanteras skyndsamt.
Hur regeringen och Skatteverket agerar i frågor som berör regelverket kan få stor betydelse för företagen och värnandet om det svenska bolagsskattesystemets konkurrenskraft.
I vårt remissvar kan du läsa mer om förslagen och våra synpunkter.
Övriga remissinstansers svar finner du här.
.
SKRIVET AVRichard Hellenius
