Importmomsen förvärrar dagens handelskaos – städa framför egen dörr

Tullar och handelsprotektionism är en het fråga på den politiska agendan. Sverige är en vältalig röst för frihandel och avskaffande av handelshinder. Trots detta har såväl nuvarande som tidigare regering inte städat framför egen dörr och åtgärdat inlåsningsproblematiken kring importmoms. Den är ett uppenbart systemfel som slår hårt mot företag som av misstag gör fel vid import. Passiviteten att inte åtgärda bristen skadar Sveriges anseende som handelsland och får företag att välja andra importvägar till EU, vilket får negativa konsekvenser för den för Sverige viktiga utrikeshandeln.

Bland miljontals importer är det mellan 1000 och 3000 debiteringsbeslut per år där Tullverket anser att företag haft bristande efterlevnad av tullregelverket gällande import, tullager, tillfällig lagring och transitering trots att förtagen i de i de allra flesta fall försöker att självmant rätta sina misstag. I flera fall har exempelvis transportbolag blivit debiterade miljonbelopp i importmoms, vilket får stor påverkan i en bransch med hård konkurrens och små marginaler. Hårresande exempel visar hur anställd chaufför avkrävts 2 miljoner kronor personligen för rena missförstånd.

Behovet av lagändring för att komma till rätta med detta problem delas av Skatteverket. Svenskt Näringsliv har tidigare hemställt om lagändring och presenterat en enkel lösning som inte har någon statsfinansiell kostnad och som ger ökade incitament att rätta misstag (2019, 2021 respektive 2023).

Problemet kan kortfattat förklaras enligt följande. Enligt svensk momslag är den som importerar en vara från ett land utanför EU skyldig att betala importmoms. Normalt anses det företag som äger varan vara importör och kan också dra av momsen. Vid minsta fel eller misstag i tullhanteringen anses dock den som har gjort fel skyldig att betala importmoms. Om detta företag inte äger varorna och inte ska använda varorna i sin verksamhet menar Skatteverket att företaget varken har rätt att dra av importmomsen eller vidarefakturera momsen till företaget som är varuägare till de importerade varorna. Det spelar ingen roll om det är fråga om rena misstag eller om företaget själv upptäcker felet och gör en självrättelse. Importen blir således 25 procent dyrare.

Konsekvensen blir att ett misstag i tullhanteringen i Sverige kan äventyra ett företags hela existens. I andra EU-länder kan liknande brister läkas och inlåsning av momsen uppkommer inte där. I exempelvis Danmark kan importmomsen vidarefaktureras till varuägaren som har avdragsrätt på motsvarande sätt som andra importer till verksamheten.

Dagens konsekvenser är oproportionerliga och strider mot momsens syfte och ändamål. Dagens svenska tillämpning innebär att staten får in mer moms än vad som är syftet med reglerna och att företagen får stå för notan. Problemet förvärras i takt med den ökande handeln.

I det geopolitiska handelskaos som råder är det viktigt att Sverige arbetar för att ta bort handelshinder. Den svenska utrikeshandeln har historiskt tjänat Sverige väl med ökat välstånd och utveckling. För att stärka Sveriges välstånd krävs ständigt arbete för att öka Sveriges attraktionskraft och konkurrenskraft gentemot omvärlden, vilket gynnar företag och jobb i Sverige. Ett steg i detta är att åtgärda uppenbara systemfel. Inga fler ursäkter - det är hög tid att städa framför egen dörr och åtgärda inlåsningseffekten av importmoms.

Robert Lönn och Anna Sandberg Nilsson