Ingen ”inkomstomvandling” när marginalskatten höjdes
En ny studie från IFAU om effekter av höjd marginalskatt visar att de som fick höjd marginalskatt hade sämre utveckling av arbetsinkomsterna än en motsvarade grupp som inte fick höjd marginalskatt. Det vill säga de med högre skatt valde att arbeta mindre. Studien visar också att höjd marginalskatt inte fick fler att välja att ta ut inkomst via fåmansföretag. Det skedde således inte någon ”inkomstomvandling” som en del politiker brukar tala om.
Bakgrunden till studien är att den 1 januari 2016 höjdes marginalskatten för de som tjänade 50.000 kronor eller mer i månaden. Höjningen skedde genom en s k avtrappning av jobbskatteavdraget som innebar att detta minskade med tre procentenheter. För de som drabbades av höjningen innebar detta att den disponibla inkomsten minskade med mer än sju procent på marginalen. Denna avtrappning gäller fortfarande även efter att värnskatten avskaffats.
Forskarna Dingquan Miao, Håkan Selin och Martin Söderström konstaterar i en rapport för IFAU att de som fick högre marginalskatt 2016 valde att arbeta mindre. Jämförelsen gjordes något förenklat genom att studera arbetsinkomsterna med data från SCB för de som omfattades av skattehöjningen och en kontrollgrupp som inte fick högre skatt under åren 2012-2018. Före 2016 utvecklades arbetsinkomsterna för båda grupperna lika men efter 2016 går utvecklingen isär och inkomsttillväxten minskar relativt sett mer bland höginkomsttagarna. Skillnaden förstärks avsevärt 2016–2017, för att sedan stabiliseras 2017–2018. Studien har uppmärksammats bland annat av Jacob Lundberg på Timbro som menar att skattehöjning verkar ha minskat statens intäkter.
Forskarna själva menar att deras kalkyler bör tolkas försiktigt och de skriver om resultaten ”Men de tyder likväl på att den högsta marginalskatten även efter värnskattens avskaffande ligger nära eller över den intäktsmaximerande skattesatsen.”
Studien är även intressant i debatten om entreprenörsskatten (3:12-reglerna) där regeringen nyligen beslutat om att tillsätta en kommitté för att utreda reglerna. Forskarna har nämligen ett resonemang om beteendeförändringar när skatter ändras. Individer kan ju både påverka hur många timmar man väljer att arbeta, söka möjligheter att göra avdrag eller kanske försöka skifta inkomst till andra inkomstslag. Det senare brukar benämnas inkomstomvandling. Då en av forskarna, Håkan Selin, gjort en studie för SNS 2021 har de även haft tillgång till data om delägare i fåmansföretag och därmed kunnat dela upp befolkningen i fåmansbolagsägare och icke-fåmansbolags-ägare. Forskarna konstaterar att ”Det visar sig att det inte finns några betydande skillnader i hur dessa två grupper reagerade på 2016 års reform.” Studien visar således att det inte förekom någon ”inkomstomvandling” som en del politiker brukar tala om.
SKRIVET AVAnders Ydstedt
