Ingen ursäkt - åtgärda importmomsen nu

I dag har Svenskt Näringsliv lämnat en uppdaterad hemställan om inlåsningsproblematiken kring importmomsen. Ett problem som försämrar förutsättningarna för den för Sverige viktiga utrikeshandeln. Behovet av lagändring för att komma till rätta med inlåsningsproblematiken delas av Skatteverket och Svenskt Näringsliv har tidigare presenterat en enkel lösning som inte har någon statsfinansiell kostnad (2019 respektive 2021).

Problemet kan kortfattat förklaras enligt följande. Enligt svensk momslag är den som importerar en vara från ett land utanför EU skyldig att betala importmoms. Normalt anses det företag som äger varan vara importör och kan också dra av momsen. Vid minsta fel eller misstag i tullhanteringen anses dock den som har gjort fel skyldig att betala importmoms. Om detta företag inte äger varorna och inte ska använda varorna i sin verksamhet menar Skatteverket att företaget varken har rätt att dra av importmomsen eller vidarefakturera momsen till företaget som är varuägare till de importerade varorna. Det spelar ingen roll om det är fråga om rena misstag eller om företaget själv upptäcker felet och gör en självrättelse. Importen blir således 25 procent dyrare.

Konsekvensen blir att ett misstag i tullhanteringen i Sverige kan äventyra ett företags existens. I flera fall har exempelvis transportbolag blivit debiterade miljonbelopp i importmoms, vilket får stor påverkan i en bransch med hård konkurrens och små marginaler. I andra EU-länder kan liknande brister läkas och inlåsning av momsen uppkommer inte där. I exempelvis Danmark kan importmomsen vidarefaktureras till varuägaren som har avdragsrätt på motsvarande sätt som andra importer till verksamheten.

Det är anmärktvärt att våra beslutsfattare inte har sett till att åtgärda ett uppenbart systemfel, trots att Svenskt Näringsliv har presenterat ett flertal utredningar och kommit med konkret lagförslag på hur problematiken kan lösas samt att Skatteverket håller med om att problematiken behöver åtgärdas. Det har framförts allmänna farhågor, och som möjligen skulle kunna förklara beslutsfattarnas passivitet, om att möjliggörande av avdragsrätt och återbetalningsrätt av importmoms skulle kunna leda till fler bedrägerier.

I aktuell hemställan tydliggörs varför en ändring inte leder till risk för bedrägerier. Enligt EU-rätten finns redan skydd för sådana situationer genom att behörig myndighet kan neka momsavdrag med stöd av missbruksprincipen. Vidare redogörs för hur andra EU-länder, där avdrag för importmoms medges trots bristande efterlevnad av tullagstiftningen, hanterar frågan om risk för ökade bedrägerier. Svenskt Näringsliv anser att förslaget ger ökade incitament att rätta misstag.

Dagens konsekvenser är oproportionerliga och strider mot momsens syfte och ändamål. Problemet med tillämpningen av nuvarande svenska regler, som innebär att staten får in mer moms än vad som är syftet med reglerna och att företagen får stå för notan, ökar i takt med den ökande handeln.

Det är angeläget att den inlåsningseffekt av importmoms som finns i nuvarande tillämpning åtgärdas så att konkurrenskraftiga villkor på detta område kan säkerställas för företagande och jobb i Sverige.

Med aktuellt förslag, som har anpassats till den nya mervärdesskattelagen (NML) som träder i kraft den 1 juli 2023, finns det ingen ursäkt för att inte omgående agera. Det är dags att gå från ord till handling och fixa till importmomsen.