Kapitalskatter och konkurrenskraft
Idag föreslår Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson på DN-debatt att kapitalbeskattningen ska skärpas. Tyvärr saknas ett konkurrenskraftsperspektiv.
För att en hållbar välfärd i Sverige ska kunna upprätthållas och utvecklas är det angeläget att skattebaserna utvecklas väl. En betydelsefull förutsättning är då att kapitalbildningen fungerar bra och att investeringsklimatet är gott. Det inbegriper rimliga skattevillkor för svenskt ägande. I en internationell värld är kapital lättflyktigt och då är det viktigt att se till att beskattningen är konkurrenskraftig.
Sveriges kapitalskattesats är hög i internationell jämförelse. Det framgår av en utförlig kartläggning som konsultföretaget Grant Thornton utfört på Svenskt Näringslivs uppdrag. Den sammantagna bilden från kartläggningen är att många länder har väsentligt lägre kapitalskatter än Sverige. För att bli internationellt konkurrenskraftig behöver alltså den svenska kapitalbeskattningen sänkas, inte höjas.
I sammanhanget är det också värt att påminna om att förmögenhetsskatten slopades i Sverige som ett av de sista länderna i världen. De allra flesta avstod från skatten, exempelvis har den aldrig funnits i modern tid i något av 20 EU-länder (Storbritannien, Irland, Italien, Belgien, Polen, Baltikum, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Kroatien, Bulgarien, Rumänien, Portugal, Grekland, Cypern och Malta). Även de flesta andra utvecklade länder (såsom USA, Kanada, Japan, Australien och Nya Zeeland) har varit kloka nog att avstå från skatten. Skatten avskaffades i Österrike 1994, Tyskland och Danmark 1997, Nederländerna 2000, Island 2005, Luxemburg och Finland 2006. Då skatten fanns var dess tillskott bara några få promillen av de totala skatterna.
Även arvs- och gåvoskatten slopade Sverige för mer än 10 år sedan och därefter har flera länder följt efter, bl.a. Österrike (2008) och Norge (2014). Skatten finns inte heller i flera andra länder såsom Polen, Tjeckien, Slovakien, Cypern och Israel. Inte heller dessa skatter gav mer än enstaka promillen av de totala skatterna.
Arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna var skadliga och svåradministrerade, vilket var viktiga orsaker till att de slopades i Sverige och många andra länder. Sedan Sverige slopade dem har svenskar med kapital och investeringsvilja, som tidigare lämnat vårt land, valt att återvända. Den positiva utvecklingen behöver vårdas. Därför är hot om återinförande illavarslande.
SKRIVET AVJohan Fall