Kontrollkaos på Skatteverket
Skatteverket erkänner till Dagens Industri att man i decennier känt till att kriminella använt myndighetens beskattningsregister för bedrägerier, att Skatteverket varit extremt långsam med åtgärder men lovar nu krafttag.
Artikeln i tidningen Näringslivet om Skatteverkets minskade granskning visar på en tydlig negativ trend med minskat antal revisioner som 2021 var nere på 1 562. Att jämföra med andra länder är inte enkelt eftersom mätmetoderna varierar men värt att notera är ändå att Danmark rapporterar 65 000 revisioner och Holland 770 000. Artikeln redogör även för Skatteverkets ärliga men oroande besked att orsaken är prioritering av andra arbetsuppgifter, hög personalomsättning, kompetensbrist och att utveckling av digitala verktyg har fått stå tillbaka för nya lagtvingande regler. Via samtal, mail och sociala medier har vi fått många reaktioner på artikeln. Skatteverkets organisation har ifrågasatts som obegriplig och ineffektiv. Frågor ställs om Skatteverket har för många arbetsuppgifter och för få anställda. I flera synpunkter pekas på arbetet med att bli en omtyckt servicemyndighet har medfört hög tillit hos medborgarna på bekostnad av kontrollverksamheten.
I Skatteverkets egna budgetunderlag för 2024-2026 läser vi med stigande förvåning följande (s 6).
”Inom beskattningsverksamheten har kontrollnivåerna minskat på grund av att vi har behövt prioritera andra arbetsuppgifter. Det gör att vi närmar oss kontrollnivåer som inte är rimliga för att kunna bibehålla förtroendet och minska skattefelet.”
Ett batteri av åtgärder för att förhindra fusk har föreslagits och fler förväntas. Här gäller det att klokt välja rätt verktyg som verkligen kommer åt problemen och inte välja åtgärder som slår undan benen för seriösa företag. Den första självklara åtgärden borde vara att reda ut Skatteverkets kontrollkaos.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
Sofia Bildstein-Hagberg
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”
I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
- Anders Ydstedt
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt