Kontrollkaos på Skatteverket

Skatteverket erkänner till Dagens Industri att man i decennier känt till att kriminella använt myndighetens beskattningsregister för bedrägerier, att Skatteverket varit extremt långsam med åtgärder men lovar nu krafttag.

Artikeln i tidningen Näringslivet om Skatteverkets minskade granskning visar på en tydlig negativ trend med minskat antal revisioner som 2021 var nere på 1 562. Att jämföra med andra länder är inte enkelt eftersom mätmetoderna varierar men värt att notera är ändå att Danmark rapporterar 65 000 revisioner och Holland 770 000. Artikeln redogör även för Skatteverkets ärliga men oroande besked att orsaken är prioritering av andra arbetsuppgifter, hög personalomsättning, kompetensbrist och att utveckling av digitala verktyg har fått stå tillbaka för nya lagtvingande regler. Via samtal, mail och sociala medier har vi fått många reaktioner på artikeln. Skatteverkets organisation har ifrågasatts som obegriplig och ineffektiv. Frågor ställs om Skatteverket har för många arbetsuppgifter och för få anställda. I flera synpunkter pekas på arbetet med att bli en omtyckt servicemyndighet har medfört hög tillit hos medborgarna på bekostnad av kontrollverksamheten.

I Skatteverkets egna budgetunderlag för 2024-2026 läser vi med stigande förvåning följande (s 6).

”Inom beskattningsverksamheten har kontrollnivåerna minskat på grund av att vi har behövt prioritera andra arbetsuppgifter. Det gör att vi närmar oss kontrollnivåer som inte är rimliga för att kunna bibehålla förtroendet och minska skattefelet.”

Ett batteri av åtgärder för att förhindra fusk har föreslagits och fler förväntas. Här gäller det att klokt välja rätt verktyg som verkligen kommer åt problemen och inte välja åtgärder som slår undan benen för seriösa företag. Den första självklara åtgärden borde vara att reda ut Skatteverkets kontrollkaos.